Olyckligt kär i matte

Ännu är han så obekant med huset att han inte gärna beger sig ner i kulvertarna om han har en tid att passa.

Men om han befarar att förirra sig i universitetets kulvertar så gäller det knappast orden.

Även om professorn Ulf Magnusson är på krigsstigen för ordens skull så hade han faktiskt en gång tänkt bli civilingenjör.

-Jag hyser en olycklig och obesvarad kärlek till matte. Men jag har fortfarande inte gett mig. Jag skulle vilja tenta gymnasiets högsta kurs i matte.

ULF MAGNUSSON är professor i engelska vid Luleå tekniska universitet, men bor i Lund.

Det var intill arbetarkvarteren i Möllevången i Malmö som han växte upp, i ett hem utan studietraditioner.

Föräldrarna krävde att han skulle lägga manken till i skolan.

-Vi var sju från min klass i folkskolan som började i realskolan. Den låg i en annan del av stan. De övriga i klassen kom från en helt annan sorts människor.

-Vi sju begrep knappt hur de pratade. De kom från det välbärgade västra Malmö.

-Det var små vattenkammade barn med rutiga flugor som inte kunde spela fotboll.

-Vi tyckte de var märkliga gestalter. Av alla oss sju som kom in i realskolan droppade de andra sex av en efter en. Men det var inte för att de var dumma.

Som pojke betade Ulf Magnusson av böckerna i bibliotekets barnavdelning; sedan blev han gammal nog att gå över till vuxenböckerna.

-Enorma salar med böcker, balkonger med böcker. Jag läste även böcker som jag inte begrep det minsta av.

-Böcker om radioteknik. De hade så spännande ritningar med kopplingsscheman och trådar och sånt.

-Jag har haft det intellektuella kravet att jag inte kan vända sida förrän jag begripit. Med påföljd att jag kanske bara kom tre sidor i en bok för att det tog sådan tid.

-Först på gamla dar har jag insett att förståelse inte bara är en fråga om att förstå utan många gånger en ren vanesak. Att träffa på en sak tillräckligt ofta så att den blir bekant, säger han.

SOM RELATIVT nytillträdd professor i Luleå slår Ulf Magnusson alltså fast att han är på krigsstigen.

-Inte för att utplåna teknologin men för att tala om att den faktiskt bara tar upp en liten del av människans tankekomplex.

Han pratar om det nya forskningsprogrammet i engelska, Lingvistik i midnattssol.

-För ett par decennier sedan hölls en berömd världskongress i Sydkorea som hette, Lingvistik i morgonens lugn.

-En konferens i USA hette Lingvistik i Redwoods. Med Lingvistik i Midnattssol knyter vi an till två världsberömda kongresser, säger han.

Programmet i Luleå går ut på att utforska det engelska ordförrådet inom fem områden.

Ord som handlar om rörelse och rum, om känslor, om ägande, om visuella termer och ord som beskriver målinriktat handlande.

-När vi pratar om tid så gör vi det bara i rumsliga termer. Tiden går. Dagarna kommer och går. Tiden går fort. Julen är nära. Påsken står för dörren. Nästa semester är långt borta.

MEN SPRÅKFORSKARNA söker även efter metaforer.

-Grasp betyder fatta på engelska. Det kan användas i betydelsen fatta en penna. Men det betyder också begripa. Det är en metafor för att hjärnan fattar tag om informationen.

-Vi har samma metafor på svenska. När vi säger; det här fattar jag inte är det som att hjärnan inte förmår greppa tag i informationen, säger han.

En annan metafor är ordet crane – som betyder både trana och lyftkran.

-Kranen i Södra hamnen ser ut som en trana på avstånd.

-Den har hals, näbb, en fyrkantig kropp och långa ben. Det finns en lång tradition där olika hjälpmedel liknas vid djur.

-Kofot är ett annat ord, den tycks ha klövar. Förmodligen har jobbare haft en viss yrkesjargong för olika redskap.  När redskapen blivit allemansverktyg har namnen följt med.

-Verktygen är halva mänskligheten. Hela vår teknologiska utveckling är verktyg. Det är därför det här universitetet finns, säger han.

Men han vill samtidigt betona varför språket är så viktigt att det kan ta upp kampen med teknologin.

Han gör det genom att beskriva begreppet målinriktad handling:

En person känner behovet hunger och försöker nå en banan som ligger utom räckhåll.

Hon använder en pinne som verktyg. Med hjälp av pinnen blir armen dubbelt så lång.

Den hungrige personen kan lyckas eller misslyckas med att nå bananen. Vilket i sin tur leder till känslor av besvikelse eller tillfredsställelse.

För att beskriva den här målinriktade handlingen behövs ord som beskriver både rörelser, rum, känslor, ägande och visualitet.

-Så om teknologerna kommer till mej kan jag visa dem vilken plats den teknologiska utvecklingen har i hela komplexet av mänskliga begrepp.

NÄR ULF MAGNUSSON säger att han är på krigsstigen så syftar han på pengar.

Han och hans forskningsgrupp är på jakt efter forskningsmedel för att kunna leta efter engelska ord för känslor, rörelser, rum, ägande…

-Vi behöver 8,2 miljoner. Det är inte så mycket om man tänker på att en liten apparat som teknologerna sätter på bordet kan kosta 22 miljoner.

-Vi har bara penna och anteckningsblock. Det skär mig i hjärtat.

Hur fick då engelskaprofessorn sitt intresse för språk?

-Jag är väl pratsam.

Ulf Magnusson tycks ha ett ordförråd som är outsinligt.

-Låt oss anta att en människa i genomsnitt kan 50 000 ord.

-Många är hyfsat överens om att det är så. De orden finns någonstans i huvudet.

-Men hur ligger dom? I högar eller rader?

-Hur kan det vara så att vi så snabbt begriper ett ord. När någon säger ett ord, svisch, går vi in och hämtar det någonstans.

-Ungefär som när vi hämtar grejor på Ikea. Men inte bara det. När någon säger ett låtsasord så kan vi inom millisekunder säga; Det ordet finns inte.

-Vi har gått in och rotat bland de där 50000 orden och kommer ut med beskedeet att ordet inte finns. Nu pratar vi om kognitiv lingvistik, säger han.

ULF MAGNUSSON och de andra språkforskarna tänker visa upp lite av sin forskning i en kommande skrift med titeln Vänskap.

Språkforskare, litteraturvetare och marknadsförare ska belysa vänskap ur olika aspekter.

-I fornengelsk poesi och hjältediktning finns en förfärlig massa ord för vän. Svärdskamrat, sköldföljeslagare, axelkämpe.

-De som stred tillsammans såg uppenbarligen varandra som vänner. Vänskap är ett begrepp med stark emotionell förankring.

-Det går aldrig att känna igen en vän på samma sätt som man känner igen en gubbe, en tant eller en pojke. En vän finns alltid i en relation, säger Ulf Magnusson.

© Helena Viita

Publicerad

21 februari 2004

NSD