Språklagen -00

LULEÅ

Idag träder den nya språklagen i kraft.

Den lag som ger enskilda rätt att använda språket samiska, finska och meänkieli i domstolar och hos förvaltningsmyndigheter.

-Det är viktigt att myndigheterna kartlägger vilka som kan samiska. Det finns inga auktoriserade tolkar i samiska, säger Elli Sivi Näkkäläjärvi Utsi.

Från och med idag erkänns samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar som nationella minoriteter.

De språk som berörs är samiska, finska, meänkieli, romani och jiddisch.

Den nya språklagen berör Norrbotten i särskilt hög grad. Vad gäller samiska, finska och meänkieli får enskilda rätt att använda språken hos förvaltningsmyndigheter och domstolar i de geografiska områden där språken använts av hävd.

Den rätten gäller exempelvis länsstyrelse, åklagarmyndighet, polismyndighet, skattemyndighet, arbetsförmedling, landstingskommunala och kommunala förvaltningsmyndigheter, tingsrätt, länsrätt och vissa specialdomstolar.

En enskild person som vänder sig till en förvaltningsmyndighet har numera rätt att välja om hon vill kommunicera på finska, samiska eller meänkieli.

Myndigheten ska ge muntliga svar på respektive språk och även i övrigt sträva mot att bemöta människor med dessa språk.

De som talar samiska har rätt att tala sitt språk vid muntliga förhandlingar inför domstol och rätt att lämna in skriftliga inlagor på sitt språk i Arjeplog, Gällivare, Jokkmokk och Kiruna.

För finska och meänkieli gäller den rätten i Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå.

Norrbottens länsstyrelse har redan anställda inom organisationen som pratar både finska och meänkieli.

-Där har vi goda kunskaper på länsstyrelsen. Det har vi inte för samiska, säger länsstyrelsens Hans Landberg, som kommer att arbeta med minoritetsspråkreformen i länet.

Att länsstyrelsen i sin organisation saknar anställda med kunskap i samiska innebär service på samiska blir begränsad till onsdagar mellan klockan 10-12.

-Frågan är om det räcker i förhållande till de anspråk som finns. Om anspråken är större måste vi skapa ytterligare resurser, säger Hans Landberg.

Den nya minoritetsspråkreformen innebär även att det i förvaltningsområdena för samiska, finska och meänkieli ska erbjudas förskoleverksamhet eller äldreomsorg där språket talas.

I Norrbotten ska en regional arbetsgrupp kontrollera att lagen följs.

Länsstyrelsen har ett statsbidrag på sex miljoner kronor att fördela mellan landsting och berörda kommuner i länet under år 2000.

-Kommunerna berörs på olika sätt beroende på vilket minoritetsspråk som talas. Kostnaderna blir säkert större för kommuner som berörs av flera språk, säger Hans Landberg.

Samerna har tillsatt en arbetsgrupp som kallas Offensiva mål för samiska språket.

-Nu har vi fått verktyget i språklagen och ska se vad vi kan göra för att få långsiktiga och mätbara mål, säger Per-Stefan Labba som är ordförande för gruppen.

Elli Sivi Näkkäläjärvi Utsi är sekreterare i arbetsgruppen och även handläggare av språkfrågor i sametinget.

Hon tror att många samer kommer att vilja utnyttja möjligheten att kommunicera på samiska.

-Vi har arbetat för en språklag i 40 år. Idag kan vi säga: Det känns mest naturligt att tala samiska för mej och det respekteras, säger hon.

Anja Ejderberg är anställd vid länsstyrelsen och talar meänkieli. Hon tror inte att länsstyrelsen får några svårigheter att erbjuda meänkieli för de som önskar.

-Jag tror inte att efterfrågan blir så våldsamt stor. Men här i huset är vi ganska många som talar meänkieli, säger hon.

Riitta Kaipio, också anställd vid länsstyrelsen, tror att efterfrågan på finska kommer att öka när lagen är ny.

-Jag tror att breven på finska kommer att bli fler, säger hon.

Elli Sivi Näkkäläjärvi Utsi anser att det är viktigt att myndigheterna kartlägger vilka som kan samiska.

-Att vara tolk är ett krävande arbete som kräver utbildning. Vem som helst kan inte bli tolk, säger hon.

Hennes förhoppning är att det nu blir vanligare att samiska, finska eller meänkieli efterfrågas i platsannonser generellt.

Hans Landberg tror att exempelvis samiska kan komma att betraktas som en viktig kompetens inom olika yrken.

Per-Stefan Labba är övertygad om att minoritetspråksreformen kommer att göra att ungdomar blir mer motiverade att skaffa sig formell kunskap i samiska, exempelvis genom universitetsstudier.

Den arbetsgrupp där han ingår ska lämna sin rapport i slutet av året.

-En uppgift vi ska arbeta med är: Hur ska de som mist det samiska språket få det tillbaka, säger han.

© Helena Viita

Publicerad

1 april – 00

NSD