Skogsägarkurs för kvinnor

carina-mattila.JPG

Högstubbar, skärmar, fröträd, bergimpediment, röjning,  gallring, markberedning, årsringar, körskador, föryngring…

Det var några begrepp som gjordes begripliga – med hjälp av skogen själv – när kvinnliga skogsägare gav sig ut i Norrbottens skogar en dag i slutet av maj.

Glöm böckerna

-Idag ska ni glömma böckerna och lära av praktiken.

Det sa skogsvårdskonsulent torsten Mäki under utflykten vid Selets bruk utanför Luleå.

Utflykten var inte bara höjdpunkt – utan också avslutning – på de kurser som hållits för kvinnliga skogsägare i Skogsstyrelsens regi i Boden och Luleå i Norrbotten under våren.

På lika villkor

Det var ett 30-tal kvinnliga skogsägare – med både stora och små skogsskiften – som på lika villkor deltog i den fem timmar långa exkursionen.

Skogsutflykten leddes av Torsten Mäki, Carina Mattila och Torbjörn Fjällström.

Alla tre arbetar på Skogsstyrelsens distrikt Lule älvdal.

Torsten Mäki, Luleå, har tidigare ägt ett stort skogsskifte på drygt 500 hektar – där han gjorde allt arbete själv.

Ett skifte som han med ålderns rätt men inte utan saknad lämnat över till andra.

Roligt föryngra

Carina Mattila är utbildad biolog.  Torbjörn Fjällström har arbetat som lärare i slöjd och matematik, är utbildad jägmästare och på väg att bli skogsägare.

-Det finns ingen skog kvar på det skiftet. Allt är avverkat. Det ska bli roligt att få börja markbereda och föryngra, sa han.

Kursledarna hade förberett utflykten genom att märka ut exempel på olika typer av skog.

Somliga goda andra mindre goda.

skogsstyrelsekurs-2.JPG

De visade på områden med nyplanterad skog skog eller på områden med riktigt gammal skog.

De pratade om stort och smått under vandringen över markerna.

Asp för mesar

-Skyddszonen runt den här bäcken borde ha varit större, sa Carina Mattila.

-Här har en asp lämnats kvar. Mesar trivs bra i aspen. Aspen är värdefull för den biologiska mångfalden, fortsatte hon.

De visade på områden där det gjorts markberedning och plantering.

-Kvistar och grenar har lämnats för att ge näring till marken. Tänk på att spara rönn när ni avverkar. Annars går älgarna på tallen och björken istället.

-Här har fröträden tagits bort och det har inte gjorts någon markberedning. Fröna har inte kunnat komma ner i marken och träden har stått stilla i flera år. Här blir det nödvändigt att plantera, sa Torsten Mäki.

Snygg och kottrik

I ett område med vackra höga tallar borrade Carina Mattila ett litet hål i en tall för att demonstrera hur årsringar kan räknas.

-Fast tallar anses vara gamla först när de är cirka 200 år, sa hon.

Och Torsten Mäki pekade bort mot en annan tall.

-Den har bra krona, och snygg form på grenverket. Om den dessutom har mycket kottar så är den bra att lämna kvar, sa han.

Började klarna

Så där gick dom an – kursledarna.

Berätta, resonerade, pekade, demonstrerade….

För de kvinnliga skogsägarna innebar utflykten att somligt som tidigare varit okänt började anta förståeliga former.

Formar av bergimpediment, trädkronor, stammar, årsringar, stubbar…

-Om det lämnats kvar så mycket av stubbarna som den här då ska ni be att jobbet görs om. Det här är värt mycket, sa Torsten Mäki.

Det var med en viss tillfredsställd lättnad som skogsägarna avrundade skogsutflykten med att grilla korv vid öppen eld.

Med att vila sina ben – och smälta sina nya kunskaper.

Om stort och smått.

-Det där om mesarna kände jag inte till, sa en kvinna eftertänksamt.

© Helena Viita

Publicerad 3 juni – 2007

PersonalEko

Skogsstyrelsen