Möten på Kola:Miljöhot

MURMANSK

-Kolahalvön är ett saneringsprojekt.

Det konstaterar Gunnar Lassinantti som arbetar med Barents-och Östersjösamarbete för Olof Palmes Internationella Centrum i Stockholm.

Gunnar Lassinantti besökte Murmansk första gången 1977 och har gjort åtskilliga resor i regionen sedan dess.

Han anser att en demokratisk utveckling i Ryssland är nödvändig för säkerhetspolitisk trygghet i Sverige.

Men han ger flera skäl till ökat samarbete i Barentsregionen.

-Världens största koncentration av kärnvapen och kärnreaktorer finns på Kolahalvön, säger han.

Även om arméns mobiliseringsförmåga är sämre än under Sovjettiden och risken för överraskningsanfall är begränsade så finns andra risker.

-Om Nato utvidgas österut kan Ryssland frestas att använda kärnvapen. För att undvika kärnvapenterrorism bör vi erbjuda bearbetning av det uran som finns i lager i Ryssland, säger han.

Lassinantti anser att Sverige – och Norrbotten – får ett gyllene tillfälle att driva Barentssamarbetet framåt när Sveriges utrikesminister tar över ordförandeskapet i Barentsrådet.

Säkerheten i kärnkraftverket i staden Poljarnije Zori anser han vara en viktig fråga för Sverige.

Men också smältverken i Montjegorsk och Nikel är stora ekologiska miljöhot på grund av utsläppen av svavelföroreningar och tungmetaller.

-De smältverken borde läggas ner. Men samtidigt är 60 000 människor beroende av smältverket i Montjegorsk för sin försörjning. Ingen är intresserad av att göra något åt Montjegorsk.

-Det finns redan en ekologisk öken på 300 kvadratkilometer runt Montjegorsk som sprider sig med två kvadratkilometer per år.

-Det är ett miljöhot som ryssarna inte klarar själva, säger han.

Om Kolahalvön betraktas som ett miljöhot för hela Nordkalotten så tror Lassinantti hellre på en blomstrande framtid i Archangelsk.

-Där har vi ett framtida Klondyke med olja, gas, mineraler, guld och oerhörda tillgångar i skog, säger han.

Han tycker att Norrbottens makthavare är alltför passiva i förhållande till Archangelsk.

Han tror inte att UD godtar att Norrbotten ska vara det enda svenska länet inom Barentssamarbetet.

-Kanske måste Norrbotten välkomna Västerbotten men samtidigt se till att själv bli mer drivande, säger han.

Hans förhoppningar är att nordvästra Ryssland utvecklas till en zon av fred och demokrati.

-Vi diskuterar militära hot och vapenarsenaler alltför mycket. I stället bör vi omvända människors sinnelag mot varandra, säger han.

© Helena Viita

Publicerad

16 november 1996

NSD

Comments are closed.