Möten på Kola: Förändring

MURMANSK

Yuri Troshin är chef för institutionen i utländsk historia vid pedagogiska institutet i Murmansk.

Som historiker säger han sig vara medveten om att Ryssland behöver tid för förändring och han anser att ryssarnas egen mentalitet är ett stort hinder.

-Traditionerna i det sociala beteendet gör att ryssarna inte litar på sig själva. Vi vill inte ta ansvar.

-Ryssarna litar på staten, förväntar sig att staten ska ge allt och att vi inte ska behöva göra något själva.

-Många vill inte betala skatt och ta ansvar för det allmänna. Vi tror att en vis ledare ska skapa ett underbart liv för oss redan nästa måndag, säger han.

Han talar om civilisationers orientering mot olika mål; i öst uppmuntrades kollektivt beteende; i väst personlighet och egna initiativ.

-Efter Sovjetunionens upplösning 1991 försöker Ryssland gå över till den västliga modellen. Vi vill ha marknadsekonomi och utveckla demokratin, säger Yuri Troshin.

Han arbetar som lärare i Murmansk.

Han undervisar i humanistiska ämnen men även i väst-och östhistoria.

De gånger vi inte har tillgång till tolk talar vi tyska med varandra.

Vid ett par tillfällen har Yuri Troshin erbjudit skjuts i sin bil genom ett Murmansk där den nyfallna snön snabbt smälter undan till snömodd.

Redan efter första liften har Yuri Troshin lärt sig att svenskar slår hårt när de stänger igen bildörrarna.

Han utbrister i ett smattrande ojande ömsom på ryska och ömsom på tyska.

Och i fortsättningen skyndar han sig alltid att hindra den hårda smällen i dören genom att hålla emot med sin hand.

När jag senare lämnar Murmansk visar han att han trots allt förlåtit det hänsynslösa smällandet i hans bildörr.

Han har tagit med sig en avskedsgåva; en flaska hembryggt öl.

Yuri Troshin är 48 år gammal och vet ännu inte vilken framtid han kommer att få uppleva i Ryssland.

Han skulle gärna se ett Ryssland som utvecklades efter svensk modell.

-Men det är svårt att placera om idéer från väst direkt på Ryssland. I slutet på 1800-talet försökte européerna plantera om sin kultur till Japan. Det gick dåligt.

-Tyvärr tror många ryssar på trolleri. De tror att vi omedelbart kan införa det system som ni har. Vi historiker förstår att det är omöjligt, säger han.

Han anser att utbildningssystemet är viktigt för att lära ryssarna att tänka annorlunda.

-Under många år har människor indoktrinerats genom utbildningssystemet, bland annat. Nu håller vi på att lägga om utbildningssystem i hela Ryssland.

-Vi vill utveckla människor till att tänka självständigt och ta eget ansvar.

-Vad gäller samhällskunskap och historia håller vi på att skriva nya läroböcker.

-Vi måste ta bort all desinformation. Vi måste lära av andra länders historia. Det som sker i vårt land är inte nytt. Det har skett i många andra länder före vårt, säger Yuri Troshin.

Han vill att studenterna i Ryssland inte bara ska lära sig fakta.

Lika mycket behöver de få insikt i historiska processer.

-Hur marknadsekonomin utvecklat sig, hur lagstiftningen i väst utvecklats och hur båda processerna hänger samman.

-Det är viktigt att visa att det tar lång tid att utveckla marknadsekonomi och lagstiftning.

Han anser att Rysslands ekonomi är problem som måste överbryggas.

-Vi måste få marknadsekonomi och det tar tid. Samtidigt finns faran för att kommunismen kommer tillbaka.

- Bristen på politisk stabilitet försämrar situationen. Människor känner osäkerhet och vågar inte agera. Många anser att de gamla tiderna är tillbaka om kommunisterna skulle ta makten igen, säger han.

Kriminaliteten är ett annat stort problem.

-Särskilt tjuvar som ägnar hela sitt liv åt att stjäla. Det finns hela regioner, särskilt i södra och centrala Ryssland där det kriminella beteendet blivit till norm.

Yuri Troshin betraktar kriminaliteten som ett arv från Sovjet.

-Det som tillhörde kolchoserna ansågs inte tillhöra någon och man tyckte att man kunde ta vad man ville. Många levde på att stjäla, säger han.

© Helena Viita

Publicerad

7 november 1996

NSD