”Gröna fundamentalister”

Ekonomisk tillväxt är inte ett hot mot miljön – utan leder tvärtom till bättre miljö.

Det anser Marian Radetzki, professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.

Givetvis väl medveten om att hans åsikt är kontroversiell.

-Men de gröna fundamentalisterna är en minoritet. Det är de som tycker att vi ska mer hänsyn till stenar och träd än till människor, säger han.

”Den gröna myten. Ekonomisk tillväxt och miljöns kvalitet”.
Så heter den bok där professor Marian Radetzki för fram sitt budskap.

Hans bok som ursprungligen skrivits på engelska, har nu översatts till svenska och ska även översättas till arabiska.

Marian Radetzki är professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet, forskningsledare vid SNS och framstående råvaruekonom.

Hans bok är minst sagt kontroversiell.

Marian Radetzki gör upp räkningen med det han kallar den gröna värdeteorin. En teori som han anser att främst de gröna fundamentalisterna omhuldar.

-De gröna fundamentalisterna är en minoritet. Det intressanta är att deras värderingar trängt in i vår vardag. De allra minsta förbättringar i miljön ska genomföras bortsett från kostnaderna, säger han.

Och ger ett exempel.

- Det ska sorteras och återvinnas trots att miljövinsterna i många fall blir försumbara medan kostnaderna är betydande.

Marian Radetzki anser att miljörörelsen värderar elefanter högre än människor.

Så här skriver han i sin bok:

”Enligt dessa fundamentalistiska trossatser sätts mänskliga rättigheter åt sidan, till förmån för djurens, trädens och till och med stenarnas rättigheter…Mänsklig överlevnad har liten betydelse när avvägningar görs mellan miljömässiga och mänskliga intressen….Det är sålunda svårt att förstå varför just människornas aktiviteter, men inte elefanternas, betraktas som artificiella….”

-I den gröna fundamentalistiska synen sätts människan på sista plats. Det är farligt för människan om det finns trosuppfattningar om att elefanten är viktigare än människan. Det betyder att elefanten ska få äta sig mätt, men inte människan, säger han.

Huvudbudskapet i Marian Radetzkis bok är att ekonomisk tillväxt går hand i hand med bättre miljö; att miljöförhållandena blir bättre med bättre ekonomi.

-Uppfattningen att ekonomisk tillväxt försämrar miljön är fel. Den uppfattningen har varit den dominerande i de gröna kretsarna, säger Radetzki.

Han anser att det är rika länder och rika människor som har råd att fråga efter den goda miljön.

-Därför har vi mycket mera miljöpolitik i rika länder, säger han.

Marian Radetski hävdar att teknologiskt framåtskridande tenderar att minska miljöförslitningen per producerad enhet över tiden. Att ett skäl till de östeuropeiska ländernas vanvård av miljön var att de befann sig på en medelhög utvecklingsnivå – den nivå där han anser att miljöförslitningen är störst.

Marian Radetzki anser också att den globala befolkningsökningen inte utgör det hot mot miljö och naturresurser som sagts.

-Faran med befolkningsexplosionen fanns för decennier sedan. Omständigheterna har förändrats. Idag bor 44 procent av världens befolkning i länder där befolkningen inte ens förmår att reproducera sig.

-Om 15 år beräknas 67 procent av världens befolkning bo i länder där befolkningen inte kan reproducera sig. Var finns befolkningsexplosionen då? undrar han.

Marian Radetzki anser att miljövänners bekymmer för arternas mångfald bör ses från flera sidor.

Ur människans synpunkt är det väldigt angeläget att utrota vissa arter. Kolerabakterien, kackerlackan, säger han.

Marian Radetzki beskriver sina egna värderingar som antropocentriska.

-Jag utgår från mänskliga värderingar istället för värderingen att naturen är överordnad, säger han.

Senare i veckan ska Marian Radetzki debattera miljö och ekonomisk tillväxt med miljöpartisten och EU-parlamentarikern Per Gahrton.

-Om det förekommer dumheter ska de påtalas. Om det finns missuppfattningar ska de redas ut, säger han.

Och levererar ytterligare angrepp på tal om glesbygd, urbanisering och miljöföreträdares kamp för ursprungliga miljöer.

-Glesbygden har tömts på människor. Därmed har något slags ursprungliga miljöer återuppstått. Jag föreställer mej att miljörörelsen borde tycka att det är bra eftersom miljön då lämnas orörd, säger han.

© Helena Viita
Publicerad
16-05-2001
NSD