Vikingar i Luleå skärgård

Just nu kryssar VM-tolvorna som bäst ute i Luleå skärgård.

På fastlandet i Gammelstad bor ElseBritt Lindblom och har börjat distribuera resultatet av sitt arbete.

Ett mångårigt slit i avskildhet som gett henne ett brett kunnande – och omvärlden – en doktorsavhandling – om önamnen i Luleå skärgård.

Även hennes nu slutförda arbete började egentligen en gång, med resor i Luleå skärgård.

-Vi har ett sommarställe i skärgården sedan 25 år tillbaka. Dit färdades vi efter ett gammalt sjökort. Då upptäckte vi att ortsbefolkningen använde andra namn, och fler namn, än de som fanns på sjökortet, säger hon.

Och ger ett par exempel:

Övervattensgrundet som på kartan heter Arken kallas av ortsbefolkningen för Gussögrännan.

Och två stenar vid Gussöreven som används som riktmärken kallas, efter sina utseenden, för Gussömärra och Gussösvarten.

Därmed hade ElseBritt Lindbloms alldeles privata startskott gått.

För tio år sedan började hon samla önamn.

”På äldre dar” tog hon så tjänstledigt från sitt arbete som gymnasielärare i engelska och svenska.

Inga finska namn

För fem år sedan, när barnen vuxit upp, började hon arbeta på sin avhandling. En avhandling som alltså blev klar i våras.

Idag kan ElseBritt Lindblom med säkerhet hävda att Gammelstadsön, Norriön och Öberget är dom äldsta önamnen i det som en gång var Luleå skärgård.

-De namnen avslöjar att här färdades människor av nordiskt ursprung, eftersom namnen inte är finska och inte samiska.

-Troligen färdades dom bara här säsongsvis och redan under sen vikingatid. Personnamnet i öarna skvallrar om att dom sedan kom för att stanna och att dom koloniserade området, för att dom fann öarna attraktiva.

ElseBritt Lindblom vet således att Gammelstadsön, en bit från hennes egen bostad, en gång var en ö.

”Åka neda oi”

-Äldre människor säger fortfarande att dom ska åka ”neda oi”. Oi är den dialektala benämningen för ö, eller omfluten lokal, som doktor ElseBritt Lindblom istället säger.

Också dagens Öberget i Måttsund kallas av äldre ortsbor för oi, enligt ElseBritt Lindblom.

-Men Måttsunds oi är idag ett 87 meter högt berg. När man passerat Måttsund i riktning söderut, ser man det som var en ö, de två kullarna.

-Befolkningen brukar säga att det ser ut som två kvinnobröst, säger ElseBritt Lindblom.

Som en följd av sin forskning kan ElseBritt Lindblom ge ytterligare perspektiv, intressanta i VM-seglardagar.

-Om vi inte haft landhöjningen skulle vi inte haft VM-seglingarna i Luleå, då skulle Luleå inte ligga där det gör nu, säger hon.

Och ger bakgrunden.

1621 grundades Luleå på den plats som idag heter Gammelstad. Redan 1649 upptäcktes att nuvarande Gammelstadsviken var för grund för segelfartyg.

Bodön blev Luleå

Det beslöts att staden skulle flyttas till Bodön som då hade blivit en halvö, på grund av landhöjningen.

-Bodön hette tidigare Bröndön och ännu tidigare Berendtsö. 1651 fick Bodön statsprivilegier, kallades Lula, ett namn som senare blev till Luleå.

ElseBritt Lindblom säger att Norrbottens skärgård är unik i ett avseende. Här finns ovanligt många pesonnamn i namn som slutar på – ön.

Bland dem finns Berendtsö, Esterön, Germandön, Gussön, Hertsön, Hindersön, Junkön, Mannön, Persön, Sigridsön, Håkansön, Högsön, Jämtön, Målsön, Trundön.

Om Hertsön ger ElseBritt Lindblom följande bakgrund.

-Det är väl belagt att Herse fanns som namn redan på medeltiden i Norrland. Herse kom troligen hit med följe och var den som var tongivande för bosättningen på Hertsön.

Och i namnet Hindersön ingår namnet Henrik, men i formen av Hinders.

-Hindersson var ett  vanligt efternamn på medeltiden. Hinders kan ha östlig anknytning eftersom Heikki är det finska namnet för Henrik, och Henrik var Finlands skyddshelgon under medeltiden, fortsätter ElseBritt Lindblom.

Redan under vikingatid

Och menar att hon genom de resultat hon funnit försäkrat sig mot ”att forska för forskningens egen skull”.

-Jag har kunnat visa att den är bygden inte är så sent koloniserad som man tidigare trott. Tidgiare har det framhållits att bygden koloniserats under mitten av 1300-talet.

-Jag har funnit att människor färdats här redan under sen vikingatid. De önamn som innehåller personnamn visar på en tidigare kolonisation under 1100-1200-tal, det vill säga tidig medeltid.

Och alltmedan hon slår ihjäl mygg som tagit sig in i bostaden avrundar hon med en historisk tillbakablick apropå kappseglingar.

Luleås första kappsegling gick i Gråsjälfjärden.

Det var i slutet på 1800-talet och initiativet togs av läkaren Anders Peter Björkman, och källarmästaren Frithiof Flygare, båda med brinnande intresse för segling.

24 augusti 1879 startade tävlingen, från Mjölkudden, mot Gråsjälfjärden, där en prick skulle rundas, före återfärd mot Mjölkudden.

Starterna leddes från en hjulångare. 23 båtar deltog. De två vinnande båtarna hette Trio och Trumf.

Båda två segelkuttrar med järnköl. Något som var en nymodighet på den tiden.

Vad skulle månne besättningarna på New Sweden, Kookaburra, Nordstjernan och de andra tolvorna ha tyckt om sådana flytetyg?

© Helena Viita

NSD

30 juni 1988