Norrbottningar mot EU

Det är Norrbottens särart som gör norrbottningarna rebilliska mot EU – inte i första hand EUs mål och politik.

Det hävdar Erika Josbrandt, kårordförande vid Luleå tekniska universitet – och även politiskt aktiv för kristdemokraterna i Luleå.

-Det är som när två personer ogillar varandra utan att ha några egentliga skäl, säger hon.

MOTSTÅNDET MOT ett medlemskap i Europaunionen var ett av landets högsta i Norrbotten i samband med folkomröstningen 1994.

64,6 procent av norrbottningarna sa nej. 52,3 procent av svenska folket sa ja.

Majoriteten av norrbottningarna bidrog alltså inte till svenskarnas samtycke till ett EU-medlemskap.

ERIKA JOSBRRANDT och Maria Hummelgren som läst vid statsvetarprogrammet vid Luleå tekniska universitet ville undersöka om norrbottningarnas värderingar trots allt överensstämmer med EUs mål.

Om det finns några sakliga skäl till norrbottningarnas skepsis mot EU.

-Många gånger har små sakfrågor fått ligga till grund för hur människor röstat.

-Jordgubbarnas storlek har blivit viktigare än jordbrukspolitiken. Människor har inte sett skogen för alla träd.

ERIKA JOSBRANDT har bott i Norrbotten hela sitt liv. Hon tror att länets unika karaktär med gles befolkning och långa avstånd bidragit till att skapa vissa värderingar gentemot övriga Sverige – men också gentemot EU.

-Besluten fattas i en landsända där människor har andra levnadsförutsättningar. Konsekvenserna blir helt andra för Sveriges nordligaste län.

-Regler som fungerar bra i Sveriges tätbebyggda områden fungerar kanske inte hos oss.

-Vissa grupper i länet har blivit misstänksamma eftersom de har erfarenhet av att stat och myndigheter bara kört över folk.

-Norrbottningarnas rebelliska attityd mot beslut som fattats i Stockholm har lett till en ännu större skepsis mot EU.

-Norrbottningarna finns längst bort både från Stockholm och Bryssel och har haft lite patent på känslan att makten bara flyttar längre bort.

I UNDERSÖKNINGEN – en C-uppsats – ställdes frågor till 25 personer.

Frågorna kopplades till de tre pelare som betraktas som grund för EU-samarbetet.

Fem politiska sakområden valdes från pelarna och för varje område ställdes två frågor.

o Den inre marknaden: Ska det vara fritt för alla att åka till Finland och handla alkohol, diesel, byggvaror? Om du erbjuds ett förmånligt jobb i Tyskland ska du kunna ta det och flytta till Tyskland utan att tvingas söka arbetstillstånd?

o Miljöpolitiken: Ska Polen ha lika hårda krav på miljöskydd som Sverige? Ska Sverige ta ansvar för att Polen inte följer sin miljölagstiftning?

o Jordbrukspolitiken: Ska jordbrukare få bidrag för att kunna fortsätta med sin verksamhet? Är det ok med prisreglering på livsmedel som exempelvis mjölk och socker?

o Säkerhetspolitiken: Bör Sverige hjälpa finländarna militärt om Ryssland hotar att invadera Finland? Är det rätt att Sverige skickar militära förband till Kosovo. Under vilken flagg- EU, Nato, FN?

o Schengenavtalet: Om en brottsling rånar en bank i Sverige och tar sig ombord på en färja till Estland ska den svenska polisen kunna ringa till den estniska polisen och begära hjälp?

EN FRÅGA om ett fiktivt register över fingeravtryck löd: Ett register över alla Europas medborgares fingeravtryck kan innebära att ett antal brottslingar kan gripas. Men även dina fingeravtryck kommer att finnas med där. Ska ett sådant register upprättas?

-Vi styrde in tankarna mot områdena utan att nämna att det handlade om EUs grundläggande mål och intentioner.

-Vi använde en indirekt metod för att förutfattade meningar om Sveriges medlemskap inte skulle finnas med i svaren.

-Ofta är det EU som helhet som ifrågasätts och inte vad EU faktiskt gör, säger Erika Josbrandt.

Svaren visade på ett motstånd mot full frihet inom den inre marknaden.

De intervjuade var positiva till fri handel med varor men flera ville ha begränsningar för arbetskraftens flexibilitet.

Alla tyckte att miljökraven ska vara samma för Polen och Sverige – men att Polen bör få mer tid eftersom landet ligger efter Sverige i miljöutveckling.

DE FLESTA var positiva till prisreglering för att de inte ville ha alltför dyra dagligvaror.

Men även en prisreglering som ger högre priser ansågs positiv på grund av en önskan att få behålla svenska eller lokalproducerade varor.

Många tyckte att svenska insatser i Kosovo är bra även om de föredrog FN-flagg istället för Nato-eller EU-styrka.

Hälften tyckte dock att en insats var viktigare än flagg.

Många var däremot tveksamma gentemot svensk militärhjälp i Finland.

De flesta var negativa till ett register av människors fingeravtryck men positiva till samarbete mellan länder för att bekämpa brott.

ERIKA JOSBRANDT säger sig ha blivit förvånad över svaren på intervjuerna.

-Vi upptäckte att de intervjuade tyckte på ett sätt som stämde med pelarna.

Erika Josbrandt och Maria Hummelgren drar slutsatsen att värderingarna hos de flesta av de 25 intervjuade stämmer överens med EUs mål.

Utifrån teorier om legitimitet och legitimitetsunderskott anser de att de svaren visar att EU har legitimitet även i Norrbotten.

En legitim makt följer etablerade regler. Reglerna anses rättfärdigade om både makthavare och en majoritet av de underordnade stödjer dem.

Makten är legitim om de underordnade samtycker till maktrelationen.

-Om maktrelationen mellan Sverige och EU ska betraktas som legitim krävs att en majoritet av de underordnade rättfärdigar reglerna genom att ha värderingar som stämmer med EU.

-Den allmänna uppfattningen har varit att det finns ett legitimitetsunderskott för EU i Norrbotten.

- Men i vår undersökning tycks EUs övergripande politiska sakområden ha hög grad av legitimitet.

ERIKA JOSBRANDT anser att det finns en rad myter i och om Norrbotten.

Dit räknar hon uppfattningen om Norrbotten som ett rött län.

-Jag skulle vilja påstå att vi är konservativa. Vi ska bevara. Vi flytt int. Vi ska ha det som vi alltid har haft det eftersom vi vet hur det fungerar.

-Det tyder på djup konservatism och inte på en socialdemokratisk prägel. Politikerna här uppe verkar i konservativa mönster.

-I vissa frågor är de ofta värdebevarande. De vill behålla ett visst system och inte förändra, säger hon.

© Helena Viita

Publicerad

23 oktober 2004

NSD

Så här ser EUs tre pelare ut när de anpassas efter norrbottningens åsikter:

1.a pelaren:

”Fri handel är bra och gynnar alla.”

‘Kontroll vid gränserna via arbetstillstånd behövs.”

”Alla länder ska ha samma miljökrav och ta gemensamt ansvar.”

”Jordbruksbidrag behövs för att bevara landskapet och svenska produkter, men bidragen ska inte missbrukas.”

2.a pelaren:

”Svenska militära fredsbevarande insatser är bra och behövs. Under vilken flagg det sker är av underordnad betydelse, det är syftet med insatserna som är det viktiga.”

3.e pelaren:

”Gränsöverskridande brottslighet kräver samarbete mellan Sverige och andra länder.”

”Fingeravtrycksregister bör inte upprättas, risken för missbruk är överhängande.”

Så här såg norrbottningarnas nej till ett svenskt EU-medlemskap ut vid folkomröstningen 1994:

Arjeplog – 75,3 procent

Arvidsjaur – 74 procent

Boden – 64,1 procent

Gällivare – 73,1 procent

Haparanda – 55,9 procent

Jokkmokk – 80,1 procent

Kalix – 62,1 procent

Kiruna – 72,2 procent

Luleå – 55,7 procent

Pajala – 75,2 procent

Piteå – 63,3 procent

Älvsbyn – 76,2 procent

Överkalix – 69,8 procent

Övertorneå – 65, 5 procent

Norrbotten – 64, 6 procent