Jämställdhet och dagspress

Fri åsiktsbildning – bara för män….?
Våra grundlagar säger att den svenska folkstyrelsen ska bygga på fri åsiktsbildning

De säger också att varje människa fritt ska kunna uttrycka tankar och åsikter och lämna uppgifter i vilket ämne som helst.

Det ska bland annat ske via dagstidningar.

Den undersökning jag gjort och presenterat i en serie artiklar har visat att endast 31 procent kvinnor, men 69 procent män, har kunnat uttrycka tankar och åsikter eller meddelat uppgifter i de åtta tidningarna.

Undersökningen har också visat att manliga och kvinnliga reportrar liksom män och kvinnor på tidningsspalterna i tidningarna är överrepresenterade inom olika ämnesområden.

Undersökningen visar också att kvinnor på tidningssidor huvudsakligen finns inom sektorn reproduktion medan män i stället finns inom sektorerna produktion, förvaltning och jordbruk.

Samtidigt har jag kunnat redovisa att traditionellt manliga ämnesområden fick större plats både i tidningen och på sidan ett.

Samt att kvinnor på tidningssidorna var överrepresenterade i lågt prioriterade ämnesområden medan män var överrepresenterade i högt prioriterade ämnesområden.

På samma sätt fanns kvinnliga reportrar överrepresenterade inom lågt prioriterade ämnesområden medan manliga reportrar var överrepresenterade inom högt prioriterade ämnesområden.

Om de citerade grundlagarna läses ordagrant är det möjligt att hävda att dagspressen inte uppfyller tryckfrihetsförordningens intentioner.

Det står inte kvinnor lika fritt att uttrycka tankar och åsikter och lämna uppgifter i svensk dagspress som det gör för män.

Och eftersom det är så uppfylls inte heller intentionerna i regeringsformen där det står att den svenska folkstyrelsen ska bygga på fri åsiktsbildning.

Åsiktsbildningen blir inte lika fri för män och kvinnor.

Om de citerade grundlagarna fortsättningsvis läses ordagrant – som fan läser bibeln tycker kanske somliga – så blir den tredje paragrafen i tryckfrihetsförordningen intressant.

Det är en halsbrytande – och lockande – tanke att leka med; att ett antal av våra dagstidningar blev konfiskerade för medverkan till missbruk av tryckfriheten.

Och för medverkan till en urgröpt demokrati.

I föregående artiklar har jag redovisat att dagspressen i många avseenden – om än inte alla – utgör ett avtryck av det samhälle de verkar i.

En oantastlig ”ursäkt” för att innehållet i dagspressen ser ut som det gör??!!

Inte för den som anser att medier utgör en stark kraft i vårt samhälle.

Och att medier som en sådan kraft inte enbart ska avspegla rådande samhällsförhållanden.

Det vill säga, inte bara konservera, utan till och med förstärka dessa förhållanden.

Ett antagande som låg till grund för min analys av de åtta dagstidningarna var att vi lever i ett samhälle präglat av manlig hegemoni.

Det vill säga, ett samhälle där mäns idéer styr, där män i kraft av sina positioner präglar alla samhällsinstitutioners verksamhet och där könstillhörighet har avgörande betydelse för människors samhällsställning.

Ytterligare ett antagande var att vår dagspress lever i harmonisk samklang med denna manliga hegemoni.

Resultatet av analysen bekräftade dessa antaganden.

Människors könstillhörighet har en påtaglig betydelse i vårt samhälle.

Att könstillhörigheten får en sådan betydelse beror i sin tur på att vi – både män och kvinnor – alltför ledigt glider in i de traditionella könsroller som anvisats oss.

Det var när vi – män och kvinnor – började tycka att dessa könsroller blev för trånga, hämmande och begränsande som kraven på jämställdhet föddes.

Där befinner vi oss idag.

Och våra medier ger inte jämställdheten en skjuts framåt.

De bidrar till att förstärka den manliga hegemoni som råder.

Kvinnor och kvinnors verklighet synliggörs inte och blir därmed inte bekräftade i våra dagstidningar.

För det som inte blir bekräftat och synliggjort det tynar bort och minskar i kraft på grund av näringsbrist.

Det är viktigt att antalet kvinnor blir fler i dagspress. Antalet borde rimligen svara mot antalet i samhället.

Att ha en hög position i samhället borde inte vara ett nyhetskriterium som är överlägset det att ha en låg position.

Varken för kvinnor eller män. Att få in fler kvinnor i tidningsspalterna kan enklast ske genom att journalister inte slentrianmässigt söker män för kommentarer när det finns en kvinna med samma kunskaper.

Fler kvinnor på tidningssidorna blir det också om kvinnor förbjuder sig själv att tycka att jag har väl ingenting att säga, när en journalist ringer upp.

Mest troligt har hon det.

Även om antalet män och kvinnor i dagspress inte är oviktigt så är det inte fullt så enkelt som att bara räkna.

Det beror dock förstås också på vilken modell för jämställdhet som vi ansluter oss till.

Mediaforskaren Ulla B Abrahamsson har formulerat tre olika modeller för jämställdhet.

& Den första innebär att kvinnovärlden lyfts fram men att mans-och kvinnovärldar fortsätter att se likadana ut. Kvinnor vårdar barn, gamla och hem.

& Nästa modell innebär att kvinnovärlden avskaffas. Mansrollen blir ideal för både män och kvinnor. Kvinnorollen förändras men mansrollen förblir densamma.

Starka, modiga, aktiva män inom politik, ekonomi och arbetsliv blir ideal för både män och kvinnor.

Utifrån den modellen är exempelvis kravet på kvinnlig värnplikt ett legitimt jämställdhetskrav.

& Nästa modell slutligen innebär att gränserna mellan mans-och kvinnovärld raseras. Både män och kvinnor får nya roller.

Könstillhörigheten bestämmer inte egenskaper, yrken, rättigheter eller skyldigheter i hem och samhälle.

De här tre modellerna kan också betraktas som tre olika stadier i jämställdhet.

Olika stadier som vi själva upplevt växlingarna i.

Den första modellen är äldst i tid och har efterträtts av modellen där kvinnan kliver in i mansvärlden, medan den sista modellen med raserade gränser mellan mans-och kvinnovärld främst är – just en – modell.

Nämligen mer teori än praktik för flertalet.

Jag anser att de tre modellerna också representerar olika nivåer av jämställdhet.

Det ensidiga förhärligandet av kvinnovärlden är på den lägsta nivån.

Andra kanske anser att förhållandet att kvinnor blir till nya män är en lägre nivå av jämställdhet.

Jag tror att kvinnor måste kliva in i mansvärlden.

Den modellen blir en omväg – nödvändig att gå för att nå den slutliga modellen – raserade gränser mellan mans-och kvinnovärld.

Det är kvinnorna – journalister, tidningsläsare, yrkesarbetande, politiker, organisationsmänniskor – som måste förändra sina roller först.

För att män sedan ska göra likadant.

De som har privilegier släpper inte frivilligt ifrån sig dessa, även i de fall privilegierna är oförtjänta.
Trycket har alltid kommit underifrån.

Men trycket underifrån ska också innebära att ge män privilegiet till inträde i den traditionella kvinnovärlden.

Vår dagspress skulle kunna bidra på vägen.

Nu når innehållet inte ens upp till den lägsta nivån för jämställdhet.

© Helena Viita
Publicerad
1986-12-16
NSD

& Ur Tryckfrihetsförordningen, första paragrafen:

”…..för en allmän tryckfrihet och till säkerställande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall det stå varje svensk medborgare fritt att……i tryckt skrift yttra sina tankar och åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst. Det skall dock stå envar fritt att, i alla de fall då ej annat är i denna förordning föreskrivet, meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst för offentliggörande i tryckt skrift eller till författare eller annan som är att anse som upphovsman till framställning i skriften, till skriftens utgivare eller om för skriften finns särskild redaktion, till denna eller till företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter…..”

& Ur Tryckfrihetsförordningen, tredje paragrafen:

”För missbruk av tryckfriheten eller medverkan däri må…..kunna tilltalas eller dömas till ansvar eller ersättningsskyldighet eller skiften konfiskeras eller läggas under beslag.”

& Ur regeringsformen, första paragrafen:

”All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.Det förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.”

Fotnot:
Serien Jämställdhet och dagspress bygger på en vetenskaplig undersökning utförd av Helena Viita vid Göteborgs universitet.

Sammanlagt 2 281 tidningsartiklar om inrikesnyheter har analyserats med metoden systematisk kvantitativ innehållsanalys.

I varje artikel har 26 olika aspekter på jämställdhet undersökts.

Dessa aspekter har förts in på kodscheman – ett för varje artikel – matats in i dator och kommit ut ur datorn i form av ett flertal kilo datalistor.

Datalistorna har bearbetats, omvandlats i tabeller och tolkats.

Sammanlagt åtta dagstidningar – Norrländska Socialdemokraten, Norrbottens-Kuriren, Smålands Folkblad, Jönköpings-Posten, Västgöta-Demokraten, Borås Tidning, Dagens Nyheter och Stockholms-Tidningen har undersökts under fem nyhetsdagar.

Att endast inrikesnyheter analyserats innebär bland annat att artiklar på specialsidor som exempelvis sport, inte inkluderats i analysen.

Inte heller skribenten har lyckats ställa sig vid sidan om den mest traditionella delen av den kvinnliga sfären reproduktion.

På grund av havandeskap och förlossning – och rekommenderad vila i samband därmed låg arbetet med undersökningen nere nära ett år.

När det avslutande arbetet skedde, våren 1986, i pauser mellan amning och blöjbyten; i en studielägenhet i Göteborg, hade en av tidningarna, Stockholms-Tidningen gått i graven.

Ytterligare en av de undersökta tidningarna, Västgöta-Demokraten, har senare gjorts om till veckotidning.

Norrbottens Journalistförening har stött undersökningen med ett stipendium på 1 500 kronor. I övrigt har skribenten bekostat undersökningen själv.

Några källor som aktualiserats i artikelserien är:

Lennart Weibull: Tidningsläsning i Sverige

Denis McQuail: Masscommunication theory.

Sveriges Radios förlag: Sakligt Opartisk Jämställt. Ulla B Abrahamsson m fl.

Tv-program för kvinnor och män?

Jämställdhet i utbildnings-tv

Nyheter för kvinnor och män?

Gaye Tuchman m fl: Heart and Home.

Karle Nordenstreng: Kommunikationsteori.

Herbert J Gans: Deciding What´s News.

Ingrid Fredriksson: Könsroller.

Arbetsmarknadsdepartementet; Sida vid sida.

Svenska Kommunförbundet; Kommunalt förtroendevalda

Statistiska Centralbyrån; På tal om kvinnor och män.