Amelia: Fånga själen

LULEÅ
-Jag vill ge kvinnor en känsla av att det går….

Sa Amelia Adamo, chefredaktör för tidskriften Amelia, när hon besökte Luleå.

Väl medveten om att hon är en förebild för många.

Amelia Adamo var inbjuden för att tala för arbetslösa kvinnor från Luleå, Piteå och Boden.

Kvinnor som deltar i ett utbildningsprogram kallat Freja. Kvinnor vars verklighet är helt olik Amelia Adamos.

Amelia Adamo sade sig vilja ge kvinnor en känsla av att det finns möjligheter.

Men hennes besök i Norrbotten hade inte enbart altruistiska skäl.

-Jag måste också se andra villkor. Bli påmind om villkoren för människor utanför Stockholm.

Amelia Adamo beskrev sin krokiga karriär.

Arbetarungen med föräldrar från Italien.

En mamma som var städerska och hembiträde och som tyckte att dottern Amelia var det mest underbara på denna jord.

-Men min arbetarklassbakgrund uppmuntrade inte till studier.

Hon tänkte sig ett arbete på kontor, lärde sig stenografera och slutade skolan 16 år gammal.

Hon blev sisådär 87.e reserv när hon sökte in på journalisthögskola, men började så småningom plugga sociologi på universitetet.

-Jag har haft extrem glädje av de studierna som journalist. Mycket av arbetet som journalist handlar om att studera grupper.

Studierna varvade hon med att skriva om kändisar för Svensk Damtidning.

-Min talang var att jag ingav förtroende. Människor berättade saker för mej som de inte hade tänkt berätta.

Amelia Adamos väg fortsatte över Husmodern, Vecko-Revyn, Aftonbladet…

-Aftonbladet hade problem med sin feature. Jag erbjöds att bli featurechef. Jag började mot fackets vilja och var inte populär när jag kom dit. De tyckte inte om min journalistik.

Men Amelia Adamos journalistik visade sig bli en stor framgång – och en inledning på Aftonbladets kvinnosatsning.

Amelia Adamo berättar om några av de lärdomar hon gjorde på Aftonbladet.

-Jag lärde mej att jobba med män. Jag lärde mej att förankra uppåt. Jag förankrade inte neråt. Jag lärde mej kompromissa och bli enormt resultatinriktad.

- Jag lärde mej att le. Det måste en kvinna.

-Nu har jag slutat le och börjat odla mer bitchiga talanger.

1995 startade Amelia Adamo tidningen Amelia.

Men först försökte hon sälja in sin idé till förlaget Bonniers.

-Min ursprungsidé var att göra en tidning för kvinnor i min egen ålder. Jag ville få in mer verklighet, mer av livet.

Det blev många turer innan den första tidningen gick i tryck.

Och det satsades miljoner på marknadsföring.

En marknadsföring där Amelia Adamo lät sig exponeras i reklamfilmer avklädd och liggande på en brits.

-Annars får kvinnor över 50 bara vara med när vi kissar på oss.

Amelia Adamo gav till och med sitt namn när hon lät döpa tidningen till Amelia.

-Det var oehört malligt att göra det. Vi tänkte att då kommer nog till och med Dagens Nyheter att skriva om oss. Och det gjorde de.

Amelia fick alltså ordentligt med gratisreklam i andra tidningar. Och Amelia fortsatte att gå bra också efter den första skälvande tidningen.

Förra årets upplaga var 119 300 exemplar. Omsättningen 128 miljoner. Och målgruppen kvinnor mellan 25 och 50 år.

Amelia Adamos egen förklaring till framgången är att Amelia ger något som saknas i andra tidningar; att den är en identifikationstidning för kvinnor.

Amelia Adamo tycktes träffa rätt när hon definierade behovet.

-Jag är ganska gammal nu och har väldigt mycket kunskaper.

Hon konstaterar att hon i dag är en framgångsrik kvinna med hög lön och inflytande.

-Jag har också sysslat med att höja min lön. Fast det var inte så svårt på Aftonbladet. Där var min man chef och han var ju intresserad av att familjen hade en god ekonomi.

Hon menar att hennes liv som i dag inkluderar hus med utsikt, hög lön och inbjudningar till kändisfester förutsätter att fötterna står stadigt kvar i ursprunget.

-Jag måste känna mina rötter. Då är det bra att kunna ringa min morsa.

Hon understryker att brev från läsare är oerhört viktiga i arbetet med tidningen.

-Breven är hårdvaluta för oss. Vi har tvångsläsning av de brev vi får.

Amelia Adamos karriär har inte skett utan kostnader för henne själv.

Framgången ledde till att hon ställde ännu högre krav om framgång på sig själv.

-Rädslan för misslyckande har varit mitt främsta skäl till framgång. Men också skäl till mitt Losec-ätande och min sömnlöshet.

Amelia Adamo hade två svåra år.

-Ungarna blev stora. Jag fyllde 50. Det var många förvecklingar i livet som bidrog. Jag hade två risiga år då jag var tvungen att gå i terapi.

Visst har hon funderat över vad de fyra åren med Amelia gjort med henne som människa.

-Jag har inte lyckats särskilt väl med min fritid eftersom jag har jobbat jämt. Man får passa sig lite för vart ens själ tar vägen. Jag tror jag måste fånga upp den. Fylla den med lite djup.

© Helena Viita
Publicerad
23 mars 1999
NSD

Comments are closed.