Nationell bibliotekspolitik

Behöver Sverige en nationell bibliotekspolitik?  Det var rubriken för ett seminarierna när Svensk Biblioteksförening arrangerade biblioteksdagarna i Luleå under veckan.

-Ja, svarade Maria Törnfeldt, ordförande för Sveriges länsbibliotekarier.

-Självklart. Frågan är vad vi ska åstadkomma, sa Kennet Johansson, Statens Kulturråd.

-För mej handlar det om att göra saker, inte säga saker, sa Gunnar Sahlin, Kungliga Biblioteket.

En nationell bibliotekspolitik är syftet för den kampanj som Svensk Biblioteksförening driver fram till valet 2010 under namnet Library Lovers.

När Svensk Biblioteksförening tillsammans med Biblioteken i Luleå, Luleå universitetsbibliotek och Norrbottens länsbibliotek arrangerade biblioteksdagar i dagarna tre i  Kulturens Hus i Luleå så var programpunkten därmed kanske inte någon överraskning.

Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk Biblioteksförening ledde en paneldebatt med Kennet Johansson, nybliven generaldirektör för Statens Kulturråd, Gunnar Sahlin, riksbibliotekarie vid Kungliga Biblioteket och Maria Törnfeldt, ordförande för Sveriges länsbibliotekarier.

-Det finns ingen kulturinstitution i landet som har så låga trösklar som biblioteken. Det är så lätt att komma in och man känner sig välkommen och självklar.

-Det är en viktig aspekt ur ett demokratiskt perspektiv. Samtidigt tror jag att den fysiska utlånings-eran är slut.

-Är det en identitetskris som gör att frågan om styrning av bibliotekens verksamhet har ett sådant tryck just nu? undrade Kennet Johansson.

Niclas Lindberg  efterlyste synpunkter om hur landets samlade biblioteksverksamhet ska få en bättre samordning för att undvika att somligt faller mellan stolarna.

-Att bygga upp infrastrukturer är grundläggande, sa Gunnar Sahlin.

Maria Törnfeldt efterlyste en instans för samordning.

-Bibliotek är tvärfrågor. De finns inom både det litteraturpolitiska och utbildningspolitiska fältet.

-Även om folkbiblioteken kanske inte finns i det socialpolitiska fältet så har de har en stor social uppgift.  Det bör finnas färre stuprör i stödstrukturerna,

-När vi pratar om samverkan är det upp till oss själva om vi ska ha ett litet eller stort gränssnitt mellan oss och om vi ska sitta och vakta våra uppdrag, sa hon.

-Identitet är också en fråga om avgränsning. Annars finns det en risk för att biblioteken som haft en mycket tydlig identitet försvinner in i en allmän kulturfråga.

-Begränsade resurser innebär att fokusera på de frågor som är mest angelägna, sa Kennet Johansson.

Gunnar Sahlin var den som svävade mest på målet när Svensk Biblioteksförenings ordförande Britta Lejon frågade efter ett rakt ja eller nej på frågan om huruvida debattdeltagarna ville ha en nationell bibliotekspolitik.

-Vi pratar om en nationell bibliotekspolitik. Men vi är en del av EU, Europa och det globala. Nationell bibliotekspolitik blir lätt slagordsmässigt.

-Men det handlar om att verkställa. Det måste vi göra gemensamt eftersom våra grenar hänger ihop, sa Gunnar Sahlin.

© Helena Viita

Borås Tidning

2008-05-17