Teknik för ökad makt

Datorer ger funktionshindrade människor ökad makt över sina liv.

Det hävdar Åsa Gardelli vid Luleå tekniska universitet som följt funktionshindrades villkor.

-Det talas ofta om att datorteknik riskerar att isolera människor från sociala kontakter. För funktionshindrade är det tvärtom.

-Med hjälp av tekniken kan de bryta sin isolering, få sociala kontakter och bli mindre beroende av andras välvilja.

DET HELA BÖRJADE 1996, med projekt EuroConnect; vid Luleå tekniska universitet.

Syftet var att undersöka om människor med funktionshinder kan förändra sin livssituation med hjälp av datorer.

Funktionshindrade på olika platser i länet fick datorer i hemmet uppkopplade till en server på universitetet.

Målet var att de skulle bli vana datoranvändare och så småningom klara teknologin på egen hand.

Åsa Gardelli kom med i projektet på grund av sin erfarenhet som specialpedagog men blev så intresserad att hon fortsatte att forska.

Det blev först till en licentiatuppsats och i nästa steg till en doktorsavhandling som hon disputerade på i april i år.

I doktorsavhandlingen har hon fokuserat på hur enskilda människors liv påverkats av användningen av datorer.

ÅSA GARDELLI HAR under åtta år följt livsvillkoren för 14 norrbottningar som har funktionshinder som blindhet, dövhet, hörselskada, cp, muskelsjukdom, ms och följder av stroke.

Trots att hon är handikappforskare känner hon en konflikt inför begreppen handikappad eller funktionshindrad.

För sådana ”etiketter” särskiljer  funktionshindrade från andra.

-Människor med funktionshinder bör inte lyftas ut som en särskild grupp.

-Samtidigt finns det de som har större behov av samhällets resurser.

-Ju mer begränsade de resurserna blir desto viktigare att människor som har sådana behov inte försvinner.

Ett viktigt tema för Åsa Gardellis forskning har varit livskvalitet.

Hon ifrågasätter den tycka-synd-om mentalitet som många funktionshindrade förödmjukas av.

-Det går utmärkt att ha livskvalitet för en person som sitter i rullstol eller inte kan se.

-Människor behöver inte sakna livskvalitet för att de inte kan gå i trappor.

-Människor med funktionshinder vill inte betraktas som offer.

ÅSA GARDELLI konstaterar att alla deltagare i projektet upplevt att datorerna haft stor betydelse i deras liv.

-Datorerna har kunnat kompensera funktionshinder. De har blivit ett dagligt verktyg för att kommunicera.

-Vissa har skaffat arbete via datorerna, andra har utbildat sig. Somliga har främst sett datorn som en möjlighet till social gemenskap.

Åsa Gardelli ser många vinster i att funktionshindrade får tillgång till datorer:

Ökad gemenskap och större sociala nätverk.

Större möjlighet att kommunicera självständigt istället för att vara beroende av andra.

Bättre möjligheter att hämta information som är viktig för vardagslivet.

EN MAN I PROJEKTET som haft stroke har tränat upp både koncentration och minne med hjälp av datorn.

Datorns mappar hjälper honom att strukturera sitt liv.

En blind cp-skadad kvinna som bara kan använda en hand har med hjälp av dator studerat svenska vid universitetet och planerar att fortsätta med studier i finska.

En rullstolsburen kvinna med MS kan inte använda sina händer eller prata i telefon.

Med datorns talstyrningsprogram skickar hon felfria mail och har studerat både engelska och juridik vid universitetet.

Trots fördelar slutade några av deltagarna i projektet att använda sina datorer.

Skälen var flera:

Tekniska hinder i allmänhet men också tekniska hinder kopplade till funktionsnedsättningen.

-Olika tekniska utrustningar fungerar inte alltid med varandra.

Brist på tid.

-För en funktionshindrad tar alla vardagssysslor tid. Bara att ta på kläderna eller äta kan ta lång tid.

-En person som skulle kunna spara mycket tid genom att använda dator lyckas inte få tillräcklig tid för att lära sig den.

Begränsad ekonomi.

-Människor med funktionshinder måste betala mer av sina hjälpmedel i dag.

-Funktionshindrade med arbete har ofta lägre inkomst och de med olika typer av ersättningar har också sämre ekonomi.

Oförstående myndigheter.

-Många deltagare använder starka ord om myndigheter. De anser att myndigheterna försvårar deras situation.

-Funktionshindrade bollas mellan olika myndigheter och får ägna en massa tid för att få assistanstimmar, ledsagarhjälp eller utrustning.

-Den tiden skulle de kunnat ägna åt annat, säger Åsa Gardelli.

HON PÅMINNER SIG dagen när hon disputerade på sin doktorsavhandling.

En av de deltagare som varit en förutsättning för Åsa Gardellis forskning kom nästan två timmar för sent till disputationen – för att taxin inte kommit i tid.

Åsa Gardelli understryker att människor med funktionshinder inte är någon liten grupp.

-Cirka 20 procent i Sverige har någon typ av funktionshinder. Eftersom vi blir äldre kommer allt fler att ha funktionshinder.

-Sverige har en politisk ambition att föra över allt mer på internet. Då ska datoerna inte hållas borta från människor som behöver dem mer än andra.

-Att kunna använda datorer är en rättvisefråga.

”Det handlar om ett värdigt liv” – så lyder titeln på Åsa Gardellis doktorsavhandling.

-Alla har behov av att få vara någon. Att få synas. Att ha en uppgift. Att inte vara beroende av andras välvilja eller av att andra har tid.

-Datorer hjälper funktionshindrade att kunna påverka och ta makt över sina liv.

© Helena Viita

Publicerad

8 maj 2004

NSD