Chefers människokunskap

Utbildningar om psykosocial arbetsmiljö och gott ledarskap för blivande civilingenjörer.

Det tror Eva Mauritzson -Sandberg är en väg för att få ett friskt arbetsliv.

-Många chefer saknar kunskaper om hur människor fungerar. De vet mycket om hur maskiner ska skötas, när de ska rundsmörjas och deras verkningsgrad. men det finns en verkningsgrad också för människor, säger hon.

EVA MAURITZSON-SANDBERG är legitimerad psykolog och docent i teknisk psykologi vid Luleå tekniska universitets institution för arbetsvetenskap.

För några år sedan fick hon ett mail. Det kom från Lennart Levi, professor emeritius och internationellt känd stressforskare.

Han hade tagit kontakt med tekniska högskolor i Sverige – i syftet att söka vägar för att arbeta förebyggande mot ohälsa.

Eva Mauritzson-Sandberg blev intresserad och tog kontakt med Lennart Levi.

Resultatet för Luleå tekniska universitet blev ett antal nya kurser om psykosocial arbetsmiljö, stresshantering och ledarskapets psykologi.

-Fast de kurserna skulle behövas också för många av de som redan är chefer i arbetslivet.

-Många har inga kunskaper om hur människor fungerar. Det har jag fått bekräftat från flera håll.

-Många av våra civilingenjörer blir chefer i framtiden. De kommer att ha ansvar för personal och ska leda människor.

-För att komma åt ohälsan i arbetslivet så vill vi arbeta förebyggande med att utbilda framtidens chefer.

EVA MAURITZSON-SANDBERG har tidigare ingått i en grupp som arbetar för bättre hälsa i arbetslivet i Norrbotten.

Gruppen leds numera av landshövdingen och målet är att halvera länets sjukskrivningar fram till år 2008.

Vad hon nu kämpar för är att kunna starta ett stresscentrum vid Luleå tekniska universitet.

Men ännu har det inte gått så alldeles bra att hitta finansiering.

-Om jag fick pengar motsvarande två långtidssjukskrivna skulle vi kunna dra igång. För två miljoner per år kan vi hålla en stab.

Det finns tre stresscentrum i Sverige idag, i Uppsala, Stockholm och Göteborg.

-Samtliga är medicinskt grundade. Där finns inte den beteendevetenskapliga kompetens som vi har här.

-Med tanke på att Norrbotten, Västerbotten och Jämtland står för de högsta ohälsotalen så vore det motiverat med ett regionalt stresscentrum, säger hon.

DET STRESSCENTRUM som Eva Mauritzson-Sandberg vill bilda skulle arbeta från universitetet och ut mot samhället. Centrat skulle ha forskning och forskarutbildning. Men även bistå allmänhet, företag, kommuner och landsting med information, konsultationer och utbildning i arbetsmiljöfrågor.

Eva Mauritzson-Sandberg har redan nu ett samarbete med TCO och kommer att gå in och arbeta med arbetsmiljön vid några arbetsplatser.

Dagens trend tycks annars vara att människor med dålig hälsa ska bli friska till varje pris – eller att de åtminstone ska tillbaka i arbete.

-Vad händer då med de som är sjuka? frågar sig Eva Mauritzson-Sandberg.

Hon anser att mycket vore vunnet om arbetsplatser började att arbeta enligt den arbetsmiljölag som Sverige har.

-Om alla följde den lagen så skulle vi inte ha några problem. Arbetsmiljölagen säger att arbetet ska anpassas till människan.

-Idag är det nästan tvärtom. Det är människan som anpassas efter arbetsplatsen, efter teknikutvecklingen..

Hon räknar upp ett antal faktorer som har stor betydelse för människors hälsa.

Att ha kontroll och inflytande över sitt arbete.

Att känna sig rättvist behandlad vad gäller förmåner, löner och kompetensutveckling.

Att ha en arbetsbelastning som inte är för hög eller för låg.

Att ha social gemenskap med kollegor.

Att ha samma värderingar som arbetsgivaren.

EVA MAURITZSON-SANDBERG anser att arbetsplatsens klimat påverkas mycket av hur cheferna agerar.

-I chefsskapet ligger att vara duktig på att få andra att utföra arbete. Men en chef ska inte stimulera till tänkandet; Vi har så mycket att göra och så stressigt.

-Det har nästan varit lite fint att ha mycket att göra. Om en chef ständigt jobbar över och är stressad så ger han signaler till medarbetarna att göra likadant.

Eva Mauritzson-Sandberg beskriver vad hon anser känneteckna en god arbetsmiljö.

-Det är att ha ett bra förhållande till sin chef eller till sina medarbetare. Det är att det är högt i tak.

-I en öppen organisation ska människor våga lyfta upp alla frågor, även de obehagliga, utan att enskilda individer straffas ut.

-Arbetsgivaren bör även formulera mål för verksamheten som kan brytas ner i delmål för enskilda.

-Utvecklingssamtalen ska fungera.

Eva Mauritzson-Sandberg påpekar att ett bra utvecklingssamtal handlar om både arbete och privatliv. För att arbetet kan behöva anpassas efter människors privatliv.

-Någon kan ha en döende förälder och kan då behöva en anpassning av sitt arbete under en period, säger hon.

Eva Mauritzson-Sandberg tycker att ohälsan och sjukskrivningarna borde vara tillräckligt utredda nu.

-Det har gjorts utredningar i åratal nu. Det har talats om vad som är fel och vad som bör göras.

-Men sedan görs ingenting konkret. Eller man ger sig på symptomen istället för att göra något åt problemen.

© Helena Viita

Publicerad

22 maj 2004

NSD