Kvinnors hälsa är billigare

LULEÅ

Försäkringskassan i Norrbotten har köpt 51 rehabiliteringstjänster vardera för män och kvinnor i år.
Men åtgärderna för männen kostar nästan dubbelt så mycket som kvinnornas.
-Om det är skillnad mellan män och kvinnor får det inte sakna logisk förklaring, säger Henry Magnusson, direktör för försäkringskassan i Norrbotten.
Hittills i år har försäkringskassan i Norrbotten köpt 51 arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster för män och 51 för kvinnor.
Köpen av rehabiliteringarstjänster har två huvudsakliga inriktningar – utredningar eller utbildningar. Utredningar kan handla om att ta reda på en persons funktionsförmåga eller om att erbjuda arbetsträning på den egna arbetsplatsen eller på en annan arbetsplats.
Utbildning kan innebära maximalt ett års utbildning till ett nytt yrke.
En genomgång av försäkringskassans rehabiliteringar i år visar att 36 av de 51 åtgärderna för män var aktiva åtgärder på utbildning.
Av de 51 åtgärderna för kvinnor så innebar endast 24 aktiva satsningar på utbildning.
Försäkringskassans kostnader för män och kvinnor visar samtidigt på stora skillnader i ekonomiska satsningar.
Det satsas nästan dubbelt så mycket i genomsnitt på rehabilitering av män som på kvinnor. Kostnaden per man är 51 891 kronor medan den endast är 28 608 kronor per kvinna.
-Det tenderar att vara så att det i större utsträckning köps utredningar, exempelvis av funktionsförmågan, för kvinnor. Arbetsträningstjänster köps också i större utsträckning för kvinnor, konstaterar Henry Magnusson.
När han grubblar över skälen till att det satsas mer pengar för att rehabilitera män så tror han att det kan finnas samband med mäns tidigare utbildning.
-Män har i allmänhet sämre utbildning i botten, säger han.
Samtidigt konstaterar han att det var lika många män och kvinnor som fått arbetslivsinriktad rehabilitering i år.
-Det borde ha varit fler kvinnor totalt eftersom andelen kvinnor av de totala sjukskrivningarna är 60 procent.
Barbro Granlund, försäkringskonsult, vid försäkringskassan i Luleå, tror att mäns lägre utbildningsnivå kan vara ett skäl till att rehabiliteringsköpen för män är dyrare.
-Men att antalet kvinnor i aktiva åtgärder som utbildningar är färre kan vara värt att fundera på. Det kan bero på att kvinnor är mer tveksamma till att hoppa på utbildningar, säger hon.
Och understryker att försäkringskassan liksom alla myndigheter har skyldighet att ha ett könsperspektiv på sitt arbete.
-Vi ska försöka få igång ett arbete för att se över vilka resurser försäkringskassa och länsarbetsnämnd satsat på rehabilitering av arbetslösa och sjukskrivna män och kvinnor. Den undersökningen ska troligen göras i samarbete med universitetet. Ambitionen är att vi ska vara igång med det arbetet i oktober, november, säger Barbro Granlund.
En undersökning som nyss gjorts i Västerbotten – försäkringskassan i samarbete med Umeå universitet – visade att även arbetsgivare satsar mer på att rehabilitera sjukskrivna män än på kvinnor.
Undersökningen skedde i form av en enkät till 1 500 personer som varit sjukskrivna.
Trots att männen i Västerbotten kontaktades snabbare av arbetsgivaren och fick bättre stöd med anpassning av arbetsplatsen återvände 61 procent av kvinnorna till arbete mot 52 procent av männen.
Någon motsvarande undersökning av arbetsgivarna har inte skett i Norrbotten.
-Vi har ingen anledning att tro att det ser annorlunda ut i Norrbotten, säger Henry Magnusson.

© Helena Viita
Publicerad
03-10-2001
NSD