Friska arbetsplatser

Anna Åkerström och Åsa Thomtén Jacobsson arbetade under många år som vårdbiträde och kokerska i Luleå kommun.

I sina universitetsstudier återvände de till sin tidigare arbetsplats – för att forska.

-Men vi bestämde oss för att vända på problemet och undersökte friska arbetsplatser istället, säger Anna Åkerström

ANNA ÅKERSTRÖM och Åsa Thomtén Jacobsson har liksom många andra följt debatten om de accelererande sjukskrivningarna.

Den verkligheten blev också utgångspunkt för deras C/D uppsats vid Luleå tekniska universitets institution för arbetsvetenskap.

Men de beslöt sig för att söka efter friskfaktorer istället.

I Luleå kommun var den genomsnittliga sjukfrånvaron 49 dagar per år och anställd år 2002.

Liknande sjukfrånvaro fanns vid de två största förvaltningarna – barn-och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen.

Med hjälp av kommunstatistik sökte Anna Åkerström och Åsa Thomtén efter arbetsplatser med låg sjukfrånvaro från varje förvaltning.

De fann ett äldreboende med en sjukfrånvaro på 5,8 dagar per anställd och år och en förskola med en frånvaro på 9,5 dagar per anställd och år.

-Sjukfrånvaron låg långt under kommunens genomsnitt. I äldreboendet hade 70 procent av de anställda inte alls varit sjuka under hela 2002. På förskolan hade 50 procent av de anställda inte alls varit sjuka under 2002, säger Anna Åkerström.

Med undersökningen ville de ta rätt på hur arbetsgrupperna och arbetskulturen såg ut vid de två arbetsplatserna.

-I båda arbetsgrupperna hade de flesta arbetat på samma arbetsplats sedan start. De anställda kunde regler och rutiner eftersom de byggt upp dem tillsammans.

Personal som kom senare anpassade sig till arbetskulturen. Det fanns en positiv arbetskultur som satt i väggarna, säger Åsa Thomtén Jacobsson.

ÄVEN OM undersökningen handlade om att ringa in faktorer som leder till hälsa så innebär det inte någon negativ värdering av människor med dålig hälsa.

-Vi vill visa vilka faktorer som är positiva för människors hälsa. Det är viktigt för att kunna skapa friskare arbetsplatser, säger Åsa Thomtén Jacobsson.

Intervjuer med anställda på de två arbetsplatserna visade på flera faktorer som påverkar de anställdas trivsel.

-De anställda upplevde att deras chef fanns till hands och litade på personalen, säger Anna Åkerström.

-Arbetsledarna hade en god kommunikation med personalen, värnade om dem och lyssnade efter om de mådde bra.

-Om en anställd kom med en idé så funderade arbetsledaren på om det var möjligt att lösa problemet som den anställde ville istället för att ha utgångspunkten att det inte gick att lösa, säger Åsa Thomtén Jacobsson.

DEN LÅGA sjukfrånvaron på de båda arbetsplatserna resulterade i en bättre budget på grund av lägre kostnader för vikarier.

Arbetsledaren vid äldreboendet satsade pengarna på en intern utbildning i personlig utveckling för de anställda.

På förskolan användes pengar som sparats in till energimassage och knäskydd för personalen.

Anna Åkerström och Åsa Thomtén Jacobsson fann att arbetskulturen i de två grupperna också omfattade en genuin omtanke om de sjuka.

NORMALA RUTINER var att ringa till de sjuka, att skicka blommor eller att besöka dem.

Om de som arbetade skulle ut och äta eller göra något annat tillsammans så blev de sjuka ihågkomna och medbjudna.

-De sjuka kände sig inte kontrollerade när arbetskamraterna ringde och frågade hur de mådde utan upplevde det som positivt.

-Arbetskamraterna ringde inte bara för att prata om sjukdomen utan också för att peppa de sjuka till att komma tillbaka.

Både äldreboende och förskola hade dock även sjuknärvaro. Personalen gick till arbetet trots att de hade ont i kroppen eller i huvudet.

-Arbetsplatserna hade redan från start haft ganska hårda normer för sjukskrivningar.

-Äldreboendets normer var att det gick att arbeta så länge en anställd inte hade feber.

-De anställda ansåg själva att de hade hög arbetsmoral. De var stolta över sin låga sjukfrånvaro, säger Åsa Thomtén Jacobsson.

BÅDA ARBETSLAGEN beskrev yrkesstolthet och arbetsglädje.

-Arbetsglädje kunde vara att göra något extra. Att gå ut med pensionärerna eller duka fint till nyårsfirande på äldreboendet, säger Anna Åkerström.

-På förskolan kunde arbetsglädje vara att se hur barnen gick framåt i utvecklingen. Även yrkesstoltheten är viktig.

-Båda arbetslagen var stolta över sina arbetsuppgifter och sin arbetsplats, säger Åsa Thomtén Jacobsson.

Trygghet och god kommunikation var ytterligare ett par viktiga friskfaktorer.

- Båda arbetsgrupperna tyckte att det var högt i tak på arbetsplatsen och att de vågade säga om de tyckte att någonting inte var bra, säger Anna Åkerström.

-Om de anställda blev oense så diskuterade de igenom sakerna till dess att de fann en lösning, säger Åsa Thomtén Jacobsson.

BÅDA ARBETSGRUPPERNA kände sig delaktiga på sina arbetsplatser – även om de definierade delaktighet på olika sätt.

Personalen vid äldreboendet ansåg att delaktighet var att bry sig om varandra, att ha medkänsla och förståelse för varandra.

Personalen vid förskolan ansåg att delaktighet innebar att vara med och påverka beslut om budget, studiedagar, daglig verksamhet.

UNDERSÖKNINGEN VISADE att de anställdas hälsa påverkades positivt av flera faktorer; delaktighet, stolthet, personalutbildning, arbetsglädje, friskvård, kommunikation, normsystem, trygghet och ledarskap.

-Det kan inte vara ödet som gjort att individer med låg sjukfrånvaro eller bra immunförsvar har hamnat på samma arbetsplats.

-Det är ett resultat av den kultur de har byggt upp tillsammans.

Anna Åkerström och Åsa Thomtén Jacobsson hoppas att de med sina kunskaper ska kunna bidra till en högre frisknärvaro också på andra arbetsplatser.

-Vi har velat visa de goda exemplen. Det har varit så roligt att skriva om det som är friskt.

-Vi skulle gärna vilja fortsätta att arbeta med de här frågorna för Luleå kommun. Vi anser att Luleå kommun kan minska sin höga sjukfrånvaro, säger Anna Åkerström.

© Helena Viita

Publicerad

5 juni 2004

NSD