Bättre bröstcancervård

Länets mammografi står inför sitt 20-års jubileum.

Samtidigt ser Pal Bordas, medicinskt ansvarig för mammografienheten, fram emot nästa stora steg för länets bröstcancervård.

Digitaliseringen av bröstcancer- diagnostiken.

-Det blir ett av de största kliven sedan starten för 20 år sedan. Med digital teknik får vi bättre kvalitet på röntgenbilderna än på film.

-Vi kan vrida, vända, förstora och analysera detaljer, säger han.

När mammografienheten börjar arbeta med digitaliserad bröstdiagnostik nästa år blir den först ut i Norrland.

- Vi blir också först med att använda mobil digitalmammografi i kallt klimat.Vi köper in helt nya bussar som får ny utrustning. Vi kör ut och kan sedan kabla bilderna till Sunderby sjukhus.

Pal Bordas anser att det föregående stora klivet mot en bättre bröstcancervård i länet skedde med mammografiscreeningen..

- Före 1989 gjordes diagnostik och behandlingar på olika vårdcentraler och sjukhus. Idag upptäcks och behandlas 99 procent av alla bröstcancerfall vid Sunderby sjukhus.

- Det ger ökad kvalitet i vården, säger han.

Om Pal Bordas är nöjd med länets bröstcancervård så är det inte helt utan anledning.

Företaget Health Consumer Powerhouse – HPC – presenterade 2006 en jämförelse mellan landstingens bröstcancervård utifrån kriterierna ambitionsnivå, tillgänglighet och kvalitet.

Stockholm och Norrbotten kom på första plats.

Men trots det!!

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i hela världen.

Bröstcancer utgör 30 procent av all cancer som drabbar kvinnor.

I Sverige upptäcks årligen cirka 7 000 fall av bröstcancer varav 670 fall i den norra sjukvårdsregionen.

- I Norrbotten är antalet bröstcancerfall i genomsnitt 150 per år. Under en tioårsperiod har antalet bröstcancerfall i länet varit 1 541.

-Jämfört med tiden före screeningen har antalet fördubblats för att vi upptäcker fler. Men om kurvan för upptäckta fall pekar uppåt i Norrbotten så ligger kurvan för antalet döda platt, eller sjunker.

Pal Bordas är utbildad röntgenläkare och rekryterades till länet från Ungern 1991.

Under de åren har bröstcancervården förbättras successivt.

Mammografi kan nu kompletteras med både ultraljudsundersökningar och vävnadsprov.

Något som gör att godartade förändringar kan identifieras – och bröst kan sparas.

- En brist med röntgenmammografi är att den inte visar skillnaden mellan en ofarlig vätskeblåsa i bröstet eller en vävnadsknöl som kan vara farlig eller ofarlig.

- När diagnostiken blivit bättre går det att göra mindre ingrepp vilket är lindrigare för patienterna både fysiskt och psykiskt, säger Pal Bordas.

Även inom kirurgin finns nya metoder.

Begreppet sentinelnode (sentinel=portvakt/vaktpost) syftar på att det finns en körtel i armhålan och som anses möta cancerceller som kan sprida sig uppåt.

- Förr rensades alla lymfkörtlar i armhålan bort. Idag tas portvaktskörteln bort i första hand. Om den är frisk så behöver armhålan inte opereras.

- Det är en stor sak, säger Pal Bordas.

För kvinnor med hög ärftlighet för bröstcancer – 5-10 procent av all bröstcancer beräknas vara ärftlig – finns genetisk rådgivning.

Då görs ett familjeträd; journaler för de som haft cancer i samma familj tas fram; och de typer av bröstcancer som förekommit i familjen kartläggs.

Pal Bordas konstaterar beklagande att dagens vård trots det endast kan arbeta för att upptäcka bröstcancer så tidigt som möjligt.

- Men vi kan inte förebygga cancer.

Men sådan forskning pågår – och just där kommer mammografienheten vid Sunderby sjukhus att spela en viktig roll genom att göra en pilotstudie.

Forskarna – och det äkta paret – Jose och Irma Russo vid ett cancerforskningscentrum i Philadelphia i USA leder forskningsprojektet.

De anser att det finns en tydlig skillnad i utvecklingen av mjölkkörtlar mellan kvinnor som fött barn och kvinnor som inte fött barn.

En skillnad som i sin tur antas bero på en viss typ av hormon som utvecklas under graviditeten.

Ett hormon som antas ge skydd mot bröstcancer.

- Barnafödande sägs vara en av de starkaste bröstcancerförhindrande faktorerna. Forskarna vill undersöka skillnaderna i genkartor mellan kvinnor som fött och inte fött barn.

- I pilotstudien kommer vi att leta efter skillnader i mjölkkörtlarnas uppbyggnad och utvecklingsstadier. Under graviditet och amning mognar bröstvävnaden till sitt yttersta.

- För en kvinna som fött barn finns det fyra olika utvecklingsfaser hos mjölkkörtlarna. Efter amning går mjölkkörtlarna tillbaka något.

- Men de går aldrig tillbaka lika mycket som hos en kvinna som inte fött barn.De stannar på en mognare nivå vilket innebär ett större skydd mot bröstcancer, säger Pal Bordas.

Mammografienheten vid Sunderby sjukhus kommer att rekrytera 150 kvinnor mellan 50 och 69 år till pilotstudien.

Inom ett år beräknas resultatet av studien vara klart.

- Forskningen syftar till att via kemiska läkemedel kanske kunna skapa ett skydd för alla kvinnor oavsett om de fött barn eller inte.

- Men det är en lång resa dit. Då är kanske vi som arbetar idag inte längre med, säger Pal Bordas.

© Helena Viita

Landstingstidningen

no 5 – 2008

En reaktion på “Bättre bröstcancervård

  1. Pingback: Centerfriska bröst | Viita.se