Trafikregeln som slog fel

Den nya regeln om väjningsplikt vid övergångsställen infördes år 2000 i Sverige.

Men förändringen har lett till fler olyckor för sårbara trafikanter.

Olyckorna för gångtrafikanter har ökat med 27 procent och olyckorna för cyklister med 19 procent sedan regeln började gälla i Sverige.

-DET ÄR ALLVARLIGT. Men det vore inte bra att ändra regeln igen. Det bästa är istället att anlägga fysiska hinder vid markerade övergångsställen så att bilar inte kan köra så fort.

Det anser Charlotta Johansson, doktorand vid Luleå tekniska universitet som för en tid sedan disputerade med en doktorsavhandling om säkerheten för fotgängare och cyklister i trafiken.

Den nya regel som slog fel innebär att fordonsförare är skyldiga att stanna vid markerade övgångsställen. Tidigare var kravet att de skulle stanna om det var möjligt.

ÄVEN OM regeln om väjningsplikt bara gäller för gående så har den inneburit att även många cyklister tagit sig större rätt vid övergångsställen.

-Det finns ett missförstånd som gör att bilförare stannar för cyklister oftare än förut.

-Att cyklisterna tar sig mer rätt är ett bekymmer eftersom antalet cykelolyckor ökat.

Charlotte Johansson har i sin forskning fokuserat på de mest sårbara trafikanterna, barn och äldre som går eller cyklar.

-Den största risken för att dödas eller skadas allvarligt i trafiken gäller för gående och cyklister.

-Av de trafikanterna är risken allra störst för barn och äldre, säger hon.

Barn är sårbara i trafiken för att de inte kan bedöma bilars hastighet och lokalisera varifrån ljud kommer.

De har sämre vinkelseende än vuxna och sämre förmåga att göra flera saker samtidigt.

Barn är också mer impulsiva.

Äldre människor är mer sårbara i trafiken eftersom åldrandet leder till nedsatta fysiska funktioner.

CHARLOTTA JOHANSSON anser att en säker trafikmiljö bör utgå från de mest sårbara trafikanterna.

-En trafikmiljö som är bra för barn och gamla är bra för alla.

-Att vara barn eller att vara gammal bör inte betraktas som ett tillstånd som man ska ta sig ur så fort som möjligt.

-Att vara barn och gammal är lika naturligt som att vara vuxen och frisk, säger hon.

I arbetet med sin avhandling har Charlotta Johansson undersökt 18 korsningar i städerna Malmö, Borås, Trollhättan och Helsingfors.

Alla de undersökta korsningarna i Sverige fanns inom tätbebyggda områden och vid platser där barn korsade huvudgator till och från skolor.

Alla skolor hade fått trafikhinder.

-Barn färdas ofta i samma områden på fritiden eftersom skolan ofta ligger i närmiljön.

CHARLOTTA JOHANSSON mätte bland annat bilarnas hastighet vid övergångsställena både före och efter den nya regeln om väjningsplikt.

Hon konstaterar att det är bilarnas hastighet som har den allra största betydelsen för gångtrafikanters och cyklisters säkerhet.

-Fordonshastigheten är avgörande för utfallet av en olycka.

-Varhelst barn korsar en gata regelbundet ska hastigheten inte vara högre än 30 kilometer per timme.

Men eftersom alla förare inte respekterar hastighetsbegränsningarna så anser hon att fysiska hinder är nödvändiga.

Gupp i vägbanan är något hon tycker bra om.

Före guppen anlagts var medelhastigheten vid korsningarna 50 kilometer per timme.

Efter att guppen kommit till blev medelhastigheten 30 kilometer per timme.

Men det fanns fortfarande bilförare som körde fortare än tillåtet.

-När jag mätte två år efter att guppen anlagts hade hastigheten sänkts.

-Då körde nästan alla 30 kilometer per timme eller lägre. Det var ju vackert så.

-Då nådde kommunerna målet med sina fysiska åtgärder, säger hon.

Och konstaterar att även andra studier visat att gupp är effektiva för att ge högre säkerhet.

-Det finns studier som visat att olyckorna minskat 54 till 72 procent med hjälp av gupp. Jag gillar de så kallade bussguppen. De är bra också för cyklister.

Charlotta Johansson fann att de fysiska förändringar som kommunerna gjort vid korsningarna var bra för alla åldersgrupper.

-Kommunerna hade som mål att hindren skulle vara bra särskilt för barn.

-Så blev det inte. Det visade sig att åtgärderna blev bra för alla åldrar.

VAD GÄLLER barn i trafiken så har Charlotta Johansson funnit att det finns vissa omständigheter som är särskilt farliga för barn.

Barn springer oftare ut i trafiken mellan parkerade bilar och riskerar att dödas på platser med dålig sikt.

Barn dör oftare än andra när ett fordon stannar för att släppa fram barnet vid ett övergångsställe samtidigt som ett annat fordon gör en omkörning.

-Därför bör det inte finnas vägar som har två körfält vid varje riktning, säger Charlotta Johansson.

Hon konstaterar att många av dagens trafikproblem skapats på grund av 50-60-och 70-talets trafikplanering.

-Då var framkomligheten för bilar viktigast. Idag vill vi att gångtrafikanter och cyklister ska ha säkra vägar.

-Men det är svårt att ändra på ett vägnät som vi redan har.

-De flesta trafikanter funderar kanske inte heller på att konflikter mellan fotgängare, cyklister och bilister kan bero på brister i trafikplaneringen.

© Helena Viita

Publicerad

9 oktober 2004

NSD