Rött Norrbotten-grön våg

Gröna vågen var inte bara ett storstadsfenomen.

Den spred sig även till mindre städer i Norrbotten.

Det är vad Noomi Sundström funnit när hon undersökt 60-talets gröna våg.

-Den första gröna vågen har främst analyserats från ett storstadsperspektiv. Jag har fokuserat på Piteåbygden, säger hon.

NOOMI SUNDSTRÖM har studerat den gröna våg som svepte över Sverige under 60-tal och 70-tal. Hon har gått igenom litteratur, gamla tidningsartiklar och gjort intervjuer med lokala miljökämpar i Piteå.

Med sin undersökning – en C-uppsats i historia vid Luleå tekniska universitet – har hon gett en bild av hur den första gröna vågen uppkom men också av den gröna vågens ideologi.

Hennes uppsats har titeln ”Gröna ängar och röda lador”.

-När jag tänker på naturen så tänker jag på gröna ängar. De röda gamla timrade ladorna står för tradition och kultur, säger hon.

Den dag när vi träffas i byn Rosvik är ängarna inte gröna, de är täckta av tjock vit snö.

Byn andas vinterfrid, temperaturen är -26 grader, men ladorna är röda.

NOOMI SUNDSTRÖM har bott i Rosvik hela sitt liv – med undantag för två år i Köpenhamn.

-Här är det lättare att komma ut i naturen. I Köpenhamn fanns en liten gårdsplätt som någon annan skötte om, säger hon.

Landsbygd framför stad var också viktiga ingredienser i den första gröna vågen. Men den handlade om mycket mer.

Gröna vågen ifrågasatte storstadskultur och konsumtionsfilosofi och ansåg de lantliga värdena vara överlägsna.

Gröna vågen formades av människor som flyttade från storstäder, startade landsbygdskollektiv och ägnade sig åt giftfri odling.

Som intresserade sig för kulturlandskap och sökte rötterna på landet.

Som intresserade sig för folkmusik, folkdans, hantverk och bondesamhällets kulturformer.

NOOMI SUNDSTRÖM speglar den tidsatmosfär som var grogrund för den första gröna vågen.

Sverige hade helskinnad tagit sig igenom andra världskriget och blivit ett av världens främsta industriländer.

På 60-talet kom Rachel Carsons bok ”Tyst vår” som väckte het debatt och miljömedvetenhet.

Sociologen Herbert Marcuse ansåg att industrisamhället skapade falska behov och att djupare mänksliga värden fick stå tillbaka eftersom produktion och förbrukning av varor blivit normen.

Feministen, pacifisten och miljövännen Elin Wägner var en viktig ”grön profet” i Sverige.

Hon var kritisk till urbanisering och industrialisering.

Rolf Edberg i sin tur skrev om frigjorda förstörelsekrafter, befolkningsexplosion och accelererande jordplundring.

HANS PALMSTIERNA skrev om hur den höga produktionen och välfärden skapade en förgiftad miljö.

Tekniksamhället som var inriktat på snabb materiell tillväxt ifrågasattes.

1968 var året då nya perspektiv att se på världen slog igenom.

Både Sverige och västvärlden började anamma nya livsstilar.

De unga gick i främsta ledet.

Olika motkulturer växte fram: feminismen, gröna vågen, fredsrörelsen och hippiekulturen.

-Från andra världskriget hade Sverige och hela den industrialiserade världen bara fått det bättre materiellt.

-Ungdomarna som ledde gröna vågen tyckte att det blev för mycket.

-Ungdomarna på 60-talet hade mer än någon tidigare generation möjlighet till utveckling, karriär och konsumtion. Men de kunde också säga nej tack.

-En del unga engagerade sig i Vietnamrörelsen, andra anslöt sig till  hippierörelsen eller motkulturer som den ekologiskt inriktade gröna vågen.

Med stöd av arkiv, tidningsartiklar och intervjuer fann Noomi Sundström att gröna vågen också nådde Piteå – om än med en viss fördröjning.

I PITEÅ väcktes ett intresse för att dokumentera den gamla stadsmiljön i bilder.

Piteås gamla hamn och kaj, ladugårdar, gamla kvarter och trähus dokumenterades.

-Pitebon som aldrig har godtagit det nya utan vidare utan som sko klar sä schölv visade ett starkt intresse för att bevara det gamla Piteå.

Det startades studiecirklar som aldrig förr.

-En av de studiecirklar som hade flest deltagare lärde ut hur man lagar husmanskost.

-Intresset för husmanskost och traditionell tillagning var en protest mot den färdiglagade snabbmaten.

-Ett likartat budskap fanns bland kursdeltagarna i sömnad. Istället för att gå och köpa nya kläder framhölls vikten av att kunna sy om gamla.

-Köp-slit-och släng principen förkastades och man förordade istället återanvändning, säger Noomi Sundström.

ANSÖKNINGARNA TILL Grans naturbruksskola i Öjebyn steg kraftigt.

-I början av 70-talet antogs 30 elever till skillnad från tidigare 16. Men nu var det inte bara söner och döttrar ur lantbrukarfamiljer som sökte plats utan även ungdomar utan tidigare anknytning till jordbruk.

-Det kunde bli så att de som hade höga betyg kom in före bondsonen. Något som blev lite problematiskt och gjorde att de fick ta in fler elever än de gjort tidigare.

Under den här tiden började det också hållas offentliga miljödebatter i Piteå. Assis och SCA.s miljöpåverkan diskuterades.

Det ordnades också miljödebatter som riktade sig till de unga.

-Till en debatt hade en av landets främste miljövårdsagitator, Hans Palmstierna, bjudits in. Miljöförstöring blev en allmänt debatterad företeelse i Piteåbygden.

-Vad som skilde de olika åsikterna åt var främst vilka lösningar man såg. Ett av de mest dramatiska förhållningssätten var att helt vända staden ryggen, säger Noomi Sundström.

Hon konstaterar att många familjer faktiskt lämnade Piteå och istället flyttade ut till angränsande byar.

-Det kan låta lite lustigt idag men de som flyttade ut tyckte att Piteå var bullrigt och hade för mycket avgaser.

1970 BILDADES Piteå Naturvårdskrets som beslöt att arbeta för att bevaka och ta initiativ i natur-och miljövårdsfrågor i Piteåbygden.

Den gröna vågen ledde till att många pitebor började intressera sig för hantverk som knivslöjd, järnsmide, vävning och träslöjd.

Men också för att spela folkmusik, dansa folkdans och för gamla byggnaders historia.

Noomi Sundström skulle gärna se att en ny grön våg fick svepa fram.

Hon tycker att förutsättningarna finns med tanke på dagens allt mer påtagliga miljöförstöring.

-Genom medier får vi hela tiden information om att vi bör kontrollera vår konsumtion och värna naturen. Vi kanske behöver ta ett nytt steg framåt.

-Men idag behövs nog större insatser än på 60-talet. Vi behöver nog bli mer påminda om att vi har miljöproblem.

-En ny grön våg skulle kanske bidra till en ökad medvetenhet.

© Helena Viita

Publicerad

24 januari 2004

NSD