Han siktar mot stjärnorna

Naturscenerier i främmande länder eller fenomen i rymden. Fysikprofessor Sverker Fredriksson fascineras av båda.

Han anser att lockelsen har samma källa, nyfikenhet på det nya och okända.

-Det märker jag även hos mina studenter. De drömmer om att få komma till Mars men de vill även se världen.

SVERKER FREDRIKSSON är professor i fysik vid Luleå tekniska universitet. Tidigare forskade han i teoretisk fysik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

Det var efter flytten till Norrbotten som familjen skaffade hunden Qrispin.

-Qrispin har haft stor betydelse för mitt intresse för rymden. Vi tar promenader tillsammans på kvällarna. Qrispin tittar neråt och undersöker marken och jag tittar uppåt om det är stjärnklart.

Det var alltså i Norrbotten som Sverker Fredriksson började intressera sig för rymden.

För att han kom i kontakt med rymdforskarna i Kiruna – och för att stjärnhimlen är så klar här.

-Det räcker med att gå ner till Södra hamnen för att ha fri horisont och se hela himlavalvet. Dessutom händer det mycket här.

-Jag blev oerhört fascinerad av norrskenet när vi flyttade hit. Att det slår in saker från solen som krokar med luften och gör att den lyser upp.

-Jag tänker som en fysiker och frågar mig vad det beror på. Samtidigt njuter jag av att det är så vackert.

ATT SVERKER Fredriksson är förtrollad av rymden går inte att ta miste på.

Han konstaterar att det är en fascination som människan känt sedan urminnes tider.

-Religionen har ofta knutit an till rymden. I bibeln finns paradiset i himlen. Änglarna kommer flygande från himlen. Redan de gamla grekerna gav planeterna namn efter sina gudar; Uranus, Saturnus…

Sverker Fredriksson är övertygad om att det finns liv i rymden.

-Någonstans finns det liv även om det inte finns i vårt solsystem. Livet på jorden uppstod för ungefär tre och en halv miljard år sedan.

-Så fort jorden blev så sval att den inte längre kokade uppstod den första lilla urcellen. Liv tycks uppstå så fort det får en chans.

-Även på jorden idag finns liv som klarar extrema förhållanden. Det finns alger som lever i källor som är 140 grader varma.

-Det finns planeter som ligger 4-5 miljarder år före oss i utvecklingen. Det har funnits hur mycket tid som helst för att utveckla intelligent liv.

-Vi har blivit intelligenta väldigt snabbt och kan till och med åka till Mars nu.

-Eftersom det varit så enkelt att utveckla liv på jorden skulle det kunna finnas en miljon andra civilisationer i Vintergatan.

-Andra kan ligga före oss i utvecklingen med 100 miljoner år.

SVERKER FREDRIKSSONS intresse för rymden har också lett till ett annat – dinosaurier.

-Jorden har dominerats av människor en miljon år. Dinosauriernas livsform dominerade jorden 150 miljoner år. Det fanns lika många sorters ödlor som hos dagens däggdjur.

-Den ena skilde sig i princip lika mycket från den andra som vi människor skiljer oss från ekorrar.

-Vissa dinosaurier var snabba, grymma och jagade i flock andra gjorde inte en fluga förnär.

-De fyllde varenda bit av jorden innan en katastrof svepte undan dem för 250 miljoner år sedan.

Sverker Fredriksson fascineras av att jorden dominerats av livsformer som bara svepts bort.

Han resonerar kring hur Darwins teser om att den dugligaste överlever passar i ett sådant scenario.

-Under den miljard år jorden har funnits har de stora utvecklingslinjerna dominerats av katastrofer. Men vem är bäst på att överleva en katastrof från rymden?

-Människor kan inte utveckla en naturlig motståndskraft mot en komet. Men vi kan klara av en hotande komet i en nära framtid.

-Om vi spränger den eller ändrar dess bana så att den inte kan slå ner på jorden så har vi varit de dugligaste.

-Det finns program för att skydda jorden mot undergång på grund av katastrofer från rymden. Däremot har vi svårare att skydda oss mot att förgöra varandra i krig.

ATT RYMDEN och planeterna fascinerar har Sverker Fredriksson otaliga bevis på.

Han samarbetar med Teknikens hus och har en frågelåda som är öppen för barn och ungdomar.

Han har fått tusentals frågor.

Tre är återkommande:

Finns det liv därute?

Hur är det med dom svarta hålen?

Hur stort är universum?

Han har samtidigt märkt en skillnad mellan pojkars och flickors frågor.

Pojkarna frågar oftare:

Hur kraftig motor behövs? Hur fort går raketen? Hur mycket kostar den? Hur långt är det till Pluto?

Flickorna frågar oftare:

Vad behövs för att överleva på en rymdstation? Finns det liv i rymden? Varför lyser stjärnorna?

-För flickorna kommer intresset för människan in.

EFTER ATT nyligen ha läst Harry Martinssons versepos Aniara har forskaren Sverker Fredriksson imponerats över hur korrekt Harry Martinsson beskrivit rymden.

-Men hans syn på civilisationen och mänskligheten är nattsvart. Jag delar inte hans pessimistiska inställning.

-Jag ser rymden som en möjlighet för människan.

———————————————-

Sverker Fredriksson om planeter, satelliter, galaxer, månar, solar….

Om Mars:

”Nasa och Esa har lågsniffat på Mars och sett att där runnit vatten. Men det gick att se redan på 70-och 80-talet. Ofta dras sådana här nyheter fram för att få mer pengar till forskning.

Eftersom solen blir varmare om någon halv miljard år så måste vi sticka iväg till en svalare plats. Mars kan bli det första ställe vi räddar oss på. NASA tror att det finns enorma isar under sanden där.

De skulle kunna smältas genom att stora speglar som reflekterar solstrålarna läggs i en bana runt Mars.

Då skulle vi kunna återskapa vattenånga och sedan kvickt skicka dit växter, mossor och kaktusar som klarar öken.

Växterna skapar syre och balans i atmosfären. Det skulle kunna göras på 50 år.

Ett problem med Mars är att tyngdkraften bara är en tredjedel jämfört med jordens. Tyngdkraften håller kvar luften och vattnet.

Så på Mars kanske luften och vattnet bara blåser iväg. Ett annat problem med Mars är att det inte finns något magnetfält som kan skydda oss från farlig ultraviolett strålning från solen”.

Om satelliter:

”Satelliterna ska fotografera jorden och går därför vertikalt över nord-och sydpolen. Om en satellit går runt ekvatorn kan den bara fotografera ekvatorn eftersom jorden snurrar på det sätt den gör.

En normal satellit går cirka 24 varv kring jorden på ett dygn. I Sydeuropa går det bara att se 7 varv av 24. Här i Norrbotten kan vi se 17 varv av 24″.

Om meteorer:

”Meteorerna påstås ha funnits längre än jorden. Jorden skapades av sådant material. Om vi kan undersöka de som fallit ner kan vi ta reda på vilket ursprungsmaterial planeterna skapats av”.

Om kometer:

”Det finns en teori om att kometer är jättelika snöbollar och att vattnet på jorden kan komma från kometerna. Då skulle det inte behövas mer än fem-sex kometer för att förklara våra oceaner”.

Om stjärnfall:

”Flera gånger per år har vi skurar av stjärnfall. I början av augusti när jag fyller år har vi massor med stjärnfall. De kan komma en gång i minuten.

Även om jag vet att det bara är små sandkorn så står jag och önskar mig något. Det finns de som anser att det regnar in vatten över jorden på samma sätt som med sanden i stjärnfallen.

Att små isbitar fyller på jordens vatten hela tiden. Fast då är det svårt att förklara varför det inte finns vatten på Mars. Då borde även Mars fyllas på med vatten”.

Om månen Europa:

”Forskarna tror att det finns is på Europa, en av Jupiters månar. Europa är ungefär lika stor som vår måne. Där finns ett istäcke med sprickor och runt de sprickorna syns något rödskimrande.

En tanke är att det kan finnas vatten under istäcket och att det väller upp en röd algsoppa där istäcket spricker. Det kan betyda att liv uppstått för att det finns värme i Europas inre”.

Om månen Titan:

”Det är den enda månen i hela solsystemet som har en atmosfär. Där kan inte finnas flytande vatten eftersom det är så vansinnigt kallt.

Men det kan finnas ett istäcke med flytande vatten under, som på Europa. Och därmed kanske också liv”.

Om solar och solförmörkelser:

”Vår sol skapades för 5-6 miljarder år sedan och sedan kom planeterna. Men det finns solar som har funnits i tio miljarder år och planeter som ligger 4-5 miljarder år före oss i utvecklingen.”.

”Vi hade en solförmörkelse över Europa häromåret. Min fru och jag åkte till Österrike och tittade på den. Det var en fullständig solförmörkelse och en otrolig upplevelse”.

Om Venus:

”På Venus finns bara stenöken. Där finns atmosfär men den är så tjock att lufttrycket på ytan är lika högt som om man skulle dyka ner till 1 000 meters djup i våra hav.

På Venus finns en växthuseffekt i kubik. Om den kunde hävas skulle Venus kunna vara beboelig om det inte vore för att Venus ligger så nära solen.”

© Helena Viita

Publicerad

17 april 2004

NSD