Lättare städning

60 000 till 80 000 personer – främst kvinnor – arbetar som lokalvårdare i Sverige.

Nu ska doktoranden Rupesh Kumar vid Luleå tekniska universitet satsa tre år på forskning för att göra städningen lättare.

-Jag hoppas kunna bidra till att sänka sjukfrånvaron men även till att öka produktivitet och kvalitet på städning, säger han.

RUPESH KUMAR har redan gjort en licentiatavhandling om städning.

Han började med att göra en pilotstudie av 13 lokalvårdares arbete på tåg.

-Sätena i liggvagnarna finns endast 23 centimeter över golvet. De som städar tvingas böja sig djupt ner för att kunna göra rent. Det arbetet är mycket tröttande, särskilt för ländryggen.

Därefter gjorde Rupesh Kumar en ny pilotstudie. Luleå tekniska universitets lokalvårdare engagerades.

De bjöds in till en konferens där de fick definiera problem i städarbetet.

Lösa sladdar i tak och på golv var ett problem som nämndes.

RUPESH KUMAR gick ut och undersökte 220 kontor på universitetet. I många av kontoren låg det lösa kablar på golven.

En lokalvårdare som ska göra rent i sådana rum tvingas böja sig ner, lyfta sladdarna och sedan moppa.

Något som leder till belastning på axlar och rygg.

Rupesh Kumar gjorde tester och noterade att det fysiskt belastande arbetet minskade från 36 till 33 procent när golven gjordes fria genom att sladdarna fästes upp.

Tidsanalyser av städningen har visat att de moment som tar mest tid är just moppning av golv – 35 procent av arbetstiden – och våttorkning/dammtorkning – 22 procent av arbetstiden.

Rupesh Kumar har tagit hjälp av universitetets lokalvårdare också för att göra bättre utformade städredskap.

Han utformade sex olika modeller av moppar innan han hittade en design som fick godkänt av universitetets lokalvårdare.

Moppen har fått pris vid en internationell konferens om ergonomi.

Moppen har ett böjt skaft som gör att det går att torka golv under möbler och i trånga utrymmen och samtidigt minska belastningen på ryggar, handleder och knän.

-Lokalvårdare har använt raka moppar i 20-30 år. Den nya moppen kan kännas ovan i början men när lokalvårdarna använt den några gånger har de tyckt att det känns konstigt att moppa med den gamla modellen.

Rupesh Kumar gjorde olika mätningar för att kunna jämföra traditionella moppar med sin egen.

Mätningarna visade att lokalvårdarna använde 36 procent av sin syreupptagningsförmåga när de städade med en traditionell mopp men bara 31 procent med den mopp han formgivit.

Även hjärtfrekvensen påverkades.

Den sjönk från 105/107 slag per minut till 101 slag per minut.

Nu går Rupesh Kumar vidare för att få djupare kunskaper och för att senare skriva en doktorsavhandling om städning.

I APRIL startar han ett tre år långt projekt där 4 000 lokalvårdare i Sverige ska få frågor om sitt arbete och där 150 lokalvårdare ska iakttas när de gör sitt städarbete.

-Jag ska undersöka hur lokalvårdare arbetar med sina kroppar när de städar men även vilka metoder och städredskap de använder.

-Jag hoppas också att vi kan hitta nya rengöringsmetoder och nya redskap för städarbetet.

-Vi vill även lära lokalvårdare att använda sina kroppar på ett ergonomiskt riktigt sätt.

Även om Rupesh Kumars forskning är inriktad på de som arbetar professionellt med städning tror han sig kunna bidra till en ökad allmän kunskap om städning.

-Även de som städar hemma kan lära sig att städa på ett riktigare sätt. Jag kan kanske bidra till ett ökat generellt kunnande om städning, säger han.

TRE MILJONER människor i Europa beräknas arbeta med städning på heltid eller deltid.

Majoriteten – 95 procent – är kvinnor.

Det är många faktorer som kan påverka lokalvårdarnas hälsa:

Dåligt utformade städredskap, arbetsmetoder och brister i arbetsmiljön påverkar arbetsprocessen.

Det kan i sin tur leda till dålig kvalitet på städningen, missnöje med arbetet, sämre effektivitet och i sista hand arbetsskador och ohäla.

1999 gjorde 1 406 lokalvårdare i Sverige anmälningar om arbetsskador på grund av sitt arbete.

-Merparaten av lokalvårdarnas arbete sker fortfarande manuellt.

Det har forskats om städning i Tyskland, England, Finland och Danmark.

-Men i Sverige ligger vi efter i den här forskningen, säger Rupesh Kumar.

© Helena Viita

Publicerad

10 april 2004

NSD

Exempel på problem i städarbetet – definierade av Luleå tekniska universitets lokalvårdare:

> Sladdar

> Svårt att moppa stengolv

> Tröga handtorkskåp

> Reglerbara skrivbord

> Svårt att dammtorka i kontor

> Möblering, papper, kartonger i kontor

> Tidspress

> Tvålautomaters placering

> Fönsterputsning – svårast på fönsters insidor

> Kaffefläckar på stengolv

> Stolar i klassrum

> För lite inflytande i byggfrågor

> Byte av glödlampor i toaletter

> Sladdar vid datorer

> För lite personal

> För små papperskorgar i toaletter

> Trasiga toalettstolar

> Blommor

> Dammtorkning av lampor

> Kritdamm

> Trösklar

> Vagnar

> Dålig planering i byggfrågor – svåråtkomliga ytor

> Tröga lås i skjutdörrar

> Stökiga kontor

> Gummimattor i entréer

> Golvfästa toaletter

> Hygienpapper dammar

> Nya bord med dålig yta

> Skräp i korridorer

> Ventilation som suger in damm

> Dörrar mellan korridorer

> Kaffekokning