Dieseluppror

LULEÅ Dieselupproret och massprotesterna mot högre bensinkostnader visar att samhället håller på att förändras.

Åtminstone när Nils Tiberg, professor vid Luleå tekniska universitet, gör en positiv tolkning.

-Vid förändringar sker en polarisering. Olika krafter mobiliseras. De som vill bevara och de som vill förändra, säger han.

Nils Tiberg, professor vid Luleå tekniska universitets institution för samhällsbyggnadsteknik, ser två parter i en kraftmätning.

De som protesterar mot högre priser på bensin och diesel och de som argumenterar för miljön.

Samtalet med Nils Tiberg tar avstamp i den storm mot höga diesel -och bensinpriser som gått över Europa.

Bara i Norrbotten fick OKs vd Staffan Larsson stöd av 71 000 norrbottningar i sin kampanj för sänkta bensinpriser.

-På en sida i tidningen står det om protester mot priser och skatter på diesel och bensin. På en annan skrivs det om svåra skyfall, stormar och om översvämningar som skördat hundratusentals offer. Det visas inte på några samband.

-Det finns alltid forskare som gör andra tolkningar. Men enigheten om att vi är på katastrofkurs när det gäller klimatet växer, säger Nils Tiberg.

Vad han och andra forskare talar om är en växthuseffekt som förstärks när halterna av koldioxid ökar på grund av förbränningen av fossila bränslen.

Nils Tiberg ser två offentliga budskap.

o Bränslet är för dyrt och hindrar den ekonomiska utvecklingen.

o Vi håller på att förstöra klimatet för kommande generationer.

-Det är lättare att nå ut med budskapet att bränslet är för dyrt. Det andra budskapet är tungt, komplicerat och svårare att nå ut med.

Han visar en tabell för att demonstrera ökningstakten av koldioxidhalt i atmosfären. Om koldioxidhalten under 54 år – från år 1920 till 1974 – ökade med 30 ppm så beräknas samma ökning nu ske från 1996 till 2008.

-Det är vi i västvärlden som stått för 90 procent av ökningen. Nu vill också indier, kineser, sydamerikaner och afrikaner förbättra sin levnadsstandard i form av bilar och el, säger Nils Tiberg.

Han tar Tokyo som exempel på en ond cirkel av klimatförändringar – och ökade utsläpp.

-Tokyo har haft extremt varmt under en månad. När städer med åtta miljoner människor ska kylas ner med hjälp av kol-och oljeeldade avkylningsaggregat blir det en förstärkning, säger han.

En fråga som ställts av forskare är hur information om miljön bäst kan nå ut.

Nils Tiberg tror att informationen bör tala till både hjärta och hjärna.

-Genom att inte ha hjärna och inte tänka på effekterna av en ökad användning av fossila bränslen så blir resultatet hjärtlöst. De som slåss mot bränslepriserna tänker inte.

-Det är bedrövligt att OK gått i täten för sänkta bensinpriser istället för att kämpa för en teknik som ger alternativ.

Nils Tiberg talar om jorden som en allmänning – drabbad av allmänningens tragedi.

Den enskilde har nytta av att kunna färdas med sin bil – men jorden drabbas.

-Det är som med fisket. Den som fiskar mest har mest nytta. Men till slut slås ekosystemet ut av ett sådant rovfiske.

Nils Tiberg räknar – förutom koldioxidutsläppen – upp en rad negativa effekter av biltrafiken.

Infarkter i trafiken som gör att fordon står stilla på tomgång.

Vägar som kräver stora markytor.

Trafikolyckor där både människor och djur är inblandade.

Buller.

Försurning av mark och vattendrag.

-Vi borde kunna vara överens om att vi måste begränsa trafikens skadeverkningar. Skatter är ett sådant medel.

Nils Tiberg tror att den senaste tidens protester är ett uttryck för en kraftmätning – till fördel för miljön.

-Det är som när vågorna slår mot stranden. Först slår vågen mot stranden, sedan drar den sig tillbaka, sedan kommer en ny våg. Vågorna gröper och eroderar ut klippan eller stranden.

Han tycker att det som behövs är ett annorlunda sätt att tänka. Att begreppet levnadsstandard – definierat i stora hus, luftkonditionering och flotta bilar – byts mot livskvalitet.

Själv har han tillsammans med 35 andra personer bildat en kretsloppsförening. I Gäddvik håller föreningen 40 får och odlar grönsaker och potatis.

-Vi är självförsörjande på grönsaker, potatis, fårkött, ull och till och med garn. Vi har egen bondgård utan att ha flyttat ut på landet. Det här sättet att leva är också en känslofråga. Människor håller på att bli sönderstressade idag. Vi kan få bättre hälsa genom att leva ett enklare liv mer i samklang med naturen, säger Nils Tiberg.

Han talar för effektiv småskalighet till skillnad från nostalgisk.

-På sikt är det byarna som kommer att vinna på högre priser på fossila bränslen. De förnyelsebara resurserna finns just på landsbygden i växter och djur. När det blir för dyrt att transportera livsmedel och byggmateriel så blir de lokala producenterna vinnare, säger han.

© Helena Viita
Publicerad
27-09-2000
NSD