Regnljus

Regnljus

 
Något fick mej att lyfta blicken och titta ut genom mina fönster. Jag insåg att det var ljuset. Som plötsligt blivit så starkt.

Klockan elva på kvällen!!

Ett ljus som gjorde ängarna varmt ljusgröna och vattnet i fjärden nästan lila.
Och medan jag ännu tittade så upptäckte jag regnbågen. Eller snarare regnbågarna. För jag såg två.

Medan jag tog bilderna så började sommarregnet falla. 

Om skotrar, fritidsbåtar…..

Och om att orka vrida av startnyckeln till sina bilar.

Apropå din kommentar Bert – om skoterns nackdelar.

Erinrar mej en intervju jag gjorde på det temat.

Den går att läsa i en av mina artiklar om snöskotrar i mitt Artikelarkiv.

När jag fröjdat mej över att se ungdomarna i byn jaga fram på sina skotrar så reflekterade jag inte över miljön. Jag tyckte bara att det såg så härligt och livsbejakande ut att se dom forsa fram.

Av någon anledning känner jag mej inte störd av skotrarna – eller av att de låter högt.

De som kör sina skotrar fram till affären här i byn har dessutom förstånd att stänga av motorerna när de går in för att handla.

Något som jag däremot tycker är riktigt irriterande – och en påtaglig brist på folkvett – är att det finns vuxna som kör sina bilar fram till affären och och sedan lämnar motorn att gå på tomgång medan de handlar.

Trots att det borde synas att jag befinner mej på min tomt – endast 15-20 meter bort från den plats där bilen lämnas med motorn på.

Det har förekommit enskilda bilar som haft bilen stående på tomgång upp till en halvtimme.

Jag undrar om personer som gör så skulle godta att jag körde fram till deras tomt och ställde min bil att gå på tomgång en halvtimme strax intill deras tomtgräns.

De begrepp Urban Eklund nämner; allmänningarnas tragedi eller fångarnas dilemma; är intressanta att reflektera över.

För min egen del ser jag tomgångskörande bilar som ett större problem än skotrar.

 ”Det finns olika slag av gemensamma resurser. Skogar och sjöar är exempel på naturliga resurser.  Internet är exempel på artificiella gemensamma resurser. Från de naturliga gemensamma resurserna kan vi hämta timmer eller fisk. Från Internet hämtar vi information.
Men gemensamma resurser påverkas på olika sätt när människor använder dem.
-Om en fiskare fångar ett ton fisk innebär det att andras tillgång till fisket minskar men om en
person hämtar information från Internet så minskar det inte andras tillgång till information.
Urban Eklund konstaterar att både skotrar och fritidsbåtar gör intrång – eller beskattar – allas
gemensamma resurs – naturen och miljön.
Två begrepp brukar användas för att beskriva de problem som uppstår på grund av allas lika rätt till naturen:
Allmänningarnas tragedi eller fångarnas dilemma.
Med det avses att alla bara tänker på sina egna intressen och utnyttjar de gemensamma resurserna maximalt så att alla drabbas i slutänden.”

 

Skotertider

Det är så härligt att se dom ystra ungdomarna fara fram med sina skotrar här i byn.

Om jag står i mitt vardagsrum och tittar ut över ängarna så ser jag dom komma farande där.

Som kalvar på grönbete.

Dom vrålar fram och ibland stegrar dom sina skotrar.

Ungefär som cowboys brukar göra när dom stegrar sina hästar i westernfilmer.

Fast det är är Smedsbycowboys.

Det ser så befriande och lyckligt ut.

Och jag önskar att jag hade en egen skoter.

Då skulle jag bara behöva gå ut genom dörren;  sätta mej på skotern vid min farstubro, och göra som ungdomarna.

Fräsa iväg över de snötäckta ängarna och vidare ut på Persöfjärdens is.

Förra veckan var jag i Lappträsk.

Och åkte skoter med Valle över skogsskiften och myrar.

Tittade på vackra skogar och hyggen.

Och för all del – frös om fötterna.

Typiskt stadsbor att komma med sådana skor.

Muttrade Valle.

Och Valles sambo bjöd på köttsoppa – så att jag skulle bli varm. 

Och så funderar jag över varför vi är så många kvinnor som alltid bara åker med.

När jag åkte motorcykel i min vilda ungdom – så satt jag bakpå på bönpallen.

När jag åker skoter; så sitter jag bakpå; på en uppvärmd sittdyna.

Motorcykel skulle jag aldrig i mitt liv klara av att köra – knappt våga åka med numera.

Men en skoter skulle jag vilja äga – och köra.

Själv!!! 

vit-var-08-053.jpg

vit-var-08-061.jpg

vit-var-08-058.jpg

Älvens röst

Vet inte riktigt var jag befunnit mig det senaste året; med häpnad ser jag att filmen om Luleälv,  ”Älvens röst” gått mej fullständigt förbi.

Den visades första gången på nyårsaftonen förra året; och än en gång i går i Kunskapskanalen.

http://www.filmateljen.com/alvensrost/

Filmen är gjord av Johan Bergström och Bo Harringer och de har i sin tur inspirerats av de svartvita bilder som Stig T Karlsson  tagit av flottare längs Lule älv.

Jag satt fullständigt trollbunden under den timme filmen visades igår – stillnade fullständigt inombords av de natursköna bilderna och de vackra orden i Johan Bergströms dikt om Lule älv.

Eller vad sägs om:

Det finns en älv i varje människa. Om ni lyssnar kommer ni att höra den/ höra mig

När jag såg filmen insåg jag att jag inte känner det län där jag bor; men också att jag fick en större lust än tidigare att hitta alla de platser jag inte sett; eller ens hittat på kartan.

Den här filmen är värd att ge som gåva till en kär vän.

Hoppas att de unga som går i grundskolan i Norrbotten får se filmen i skolan; och därmed också får hjälp att se vilken skönhet det finns i det län där de har sina egna rottrådar.