Mauds övernaturliga gåvor

De senaste dagarna har svenskarna låtit sig förstummas.

Det har nämligen visat sig att vi alla gjort oss skyldiga till en grov underskattning av partiledaren Maud Olofssons förmågor.

Vilket i sin tur så klart beror på att hon är kvinna.

Men trots det; har hon tagit sig fram. Som en skogsmaskin har hon drivit sig framåt genom politiska landskap lika svårframkomliga som nyavverkade skogsskiften.

Något som hon troligen aldrig klarat av utan sina speciella gåvor; förmågan att känna av saker och se in i framtiden.
Kvinnlig intuition…

Det är ju inte bara så att hon som i ett trollslag lyckades förvandla centerpartiet från ett historiskt starkt kärnkraftmotståndarparti till ett kärnkraftsförespråkarparti…

Långt innan någon annan människa ens snuddat vid fenomen som ozonskikt och ozonhål så lät hon- enligt DN - sina tankar löpa vidare från ladugårdar till ozonskikt.

Redan när Maud var 13 så låg hon nämligen sömnlös på nätterna i barndomshemmet i oro för ett ozonskikt vars risker för uttunning inte ens forskarna var medvetna om.

När Maud Olofsson var 13 så befann vi oss i året 1968. De första larmen om ozonskiktet kom 1975 – vilket Badlands Hyena reflekterar över.

Ja, Maud Olofsson har sannerligen övernaturliga gåvor som vi alla borde ha förstått att uppskatta mycket mer än vi haft förstånd att göra.

Något hon uppenbarligen också blev medveten om redan som ung flicka – var att vissa människor har mer och andra har mindre.

” Vi levde under små omständigheter och det har präglat vem jag slåss för. Men jag gör det ifrån frihetliga argument. Jag vill inte att människor ska styra och ställa över mig. Att bestämma mer själv är en jättestark värdering i hela centerrörelsen”.

När jag läser det citatet i DN-artikeln inser jag alldeles tydligt att jag aldrig kommer att lyckas ta mig upp till Maud Olofssons nivåer.

För att tala vanlig bondsvenska; jag hänger helt enkelt inte med.

Vilket väl så klart måste bero på att jag saknar Maud Olofssons förmågor att känna av och se in i framtiden.

I DN- intervjun säger nämligen Maud Olofsson att hennes erfarenheter av att ha levt under små omständigheter präglat det hon slåss för.

Som sagt jag hänger inte med.

Jag måste nog sätta mig ner och söka vägledning i mina Tarot-kort.

Kejsarinnan Olofsson har väl alltid varit naken.

Vattenfallsdebatten har i alla fall en god sak med sig.

Äntligen har Maud Olofssons svepande, undflyende och totala brist på raka besked kommit upp på dagordningen.

Personligen har jag aldrig förstått vad kvinnan säger. 

Däremot har jag ju förstått att hon gör allt för att slingra sig undan att säga någonting begripligt - när hon får frågor hon inte har lust att besvara. 

Många journalister lär tycka att det är en mardröm att intervjua Maud Olofsson.

Månne hon skulle behöva en kurs i retorik; för att göra sig förstådd.

Eller det är väl - oh, fasa  inte så illa att det är just en sådan kurs hon gått; för att lära sig hur en politiker gör för att svara på allt utom just de frågor som ställs.

Rekommenderar ett intensivstudium av intervjun i Agenda.

Programledaren försöker gång på gång få svar på frågan både om Maud Olofssons kännedom och egna ansvar beträffande Vattenfalls avtal.

Ett bärande och återkommande ord i Olofssons svar är;  strategiarbete.

 ” -Och vi har ju påbörjat ett strategiarbete i Vattenfall och då går man ju igenom bolaget och ser vad har man för olika verksamheter och hur man ska jobba med det framöver och då kommer det ju upp den här typen av frågor…..

-Det är också därför det här strategiarbetet är så viktigt…

-I strategiarbetet går man igenom bolaget….”

 

Vad menar hon egentligen med strategiarbete?

Det svaret innehåller ju bara luft!!!

Intervjun i Agenda var dock lite ovanlig eftersom Maud Olofsson för en gångs skull gav ett rakt svar.

Hon sa faktiskt att hon känt till Vattenfalls avtal sedan i våras.

Hon sa ett klart och tydligt; ja.

Fast det tog hon å andra sidan tillbaka senare.

Knappt har jag hunnit tugga mig igenom intervjun med Olofsson i min jakt på ett enda svar med substans förrän jag får ta del av Jan Björklunds samhällslektioner.

Trots ett närmast totalt idrottsintresse har till och med jag lyckats fånga upp att Zlatan  är uppvuxen i Malmö och trakterna runt Rosengård. 

Under Folkpartiets möte talade sig Björklund för övrigt varm för sänkta skatter.

”-Vi menar att det måste finnas inkomstskillnader och löneskillnader. Sjuksköterskor med stort ansvar och lång högskoleutbildning måste ha högre lön än undersköterskor som har mindre ansvar och kortare utbildning…

-Folkpartiets arbete för att det ska löna sig mer att arbeta handlar inte minst om akademikeryrken där kvinnor dominerar i offentlig sektor. Lärare, sjuksköterskor, bibliotekarier, socionomer…”

Sa gossen Björklund.

Reportern kunde förstås upplysa om att de flesta av de yrkesgrupperna aldrig ens kommer upp till lönenivåer som innebär värnskatt eller statlig skatt.

Gränsen för statlig går vid 30 633 kronor och sjuksköterskans medellön är 26 900 kronor.

Så om det äntligen börjar bli tydligt att kejsarinnan Olofsson är naken; så tycks även Jan Björklund tämligen lättklädd.

Han har nog inte hunnit få på sig mer än frottesockorna och slipsen.

Fast å andra sidan; vilken fadäs är större?

Att Björklund är okunnig om hur låga löner välutbildade kvinnliga akademiker har  - eller att han inte känner till Zlatans barndomskvarter?

När jag tar på mig genusglasögonen blir texten genast mindre suddig.

Då ser jag politiker som låtsas vara genuskramare – och som utnyttjar högutbildade och blygsamt avlönade  kvinnor - för ett helt annat politiskt syfte.

Nämligen till att agitera för lägre skatter för högavlönade - det vill säga för de som finns på lönenivåer där kvinnor är i minoritet.

Vad Jan Björklund därmed avslöjar är att han storligen underskattar välutbildade kvinnors förmåga till eget tänkande.

Och det är ju onekligen en genusfråga.

Maj Britt Theorins åsikter borde spridas med alla vindar

Härförleden hölls Freds-och miljödagar i Luleå.

Maj Britt Theorin, f d ambassadör för nedrustning var där.

För mej som en gång i tiden var omåttlig engagerad i linje 3 – vid folkomröstningen mot kärnkraft – och blev oehört besviken när de tydliga alternativen linje 1 och linje 3 vattnades ur med socialdemokraternas linje 2 alternativ var det en befrielse att ta del av Maj Britt Theorins argument.

Dom har inte riktigt lyckats ta sig fram i debatten om kärnkraft.

Det var inte utan att jag storknade när jag tidigare i år åsåg hur Maud Olofsson på ett centermöte plötsligt totalt bytte ut centerns traditionella kärnkraftslinje – och dessutom fick bedövande ovationer för det.

Här några spridda citat av Maj Britt Theorin:

-I miljödebatten förs kärnkraften fram som det bästa alternativet för att rädda vår jord. Kärnkraftslobbyn driver en stark offensiv för mer kärnkraft. Men man talar inte om farorna med kärnkraften, de verkliga kostnaderna för kärnkraften eller att kärnkraft och kärnvapen går hand i hand. Och därmed kärnvapenspridning till många fler länder.

-Huvudargumentet är starkt förenklat. Koldioxiden bidrar mest till växthuseffekten. Kärnkraften släpper inte ut koldioxid, alltså måste vi välja den.

-Så här är det. Kärnkraften avger inte koldioxid under själva driften. Däremot slukar hela processen – uranbrytning, anrikning, transporter, bränsletillverkning, byggnad och rivning av reaktorer och avfallshantering ofantliga mängder fossila bränslen.

-Kärnkraftens avfallsproblem sägs vara lösta, enligt en del debattörer.

-Det sa man redan på 70-talet. Sanningen är att något slutförvar ännu inte har genomförts någonstans i världen. Man har inte hittat något sätt att garantera  den isolering från liv, luft och vatten som krävs – i minst en halv miljon år.

Maud Olofssons låtsasfeminism = sänkta skatter

Maud Olofsson sades ha talat om jämställdhet i Almedalen, läste jag någonstans.

Och kunde inte låta bli att gå in och lyssna till vad hon egentligen sagt.

Var det allt! blev min spontana tanke.

Hennes jämställdhetstal inleddes med det slags klyschor som vi förr kunde få höra från äldre män i karriären; när de avslutade sina offentliga tacktal med att skåla för sina fruar; som gjort deras manliga karriärer möjliga.

Maud Olofssons tal om jämställdhet var i själva verket endast en illa kamouflerad högerhögerlinje om sänkta skatter.

Även om hon svepte in skattesänkningarna i honnörsord som; ökad frihet för kvinnor att välja sina egna liv.

Maud Olofsson berömde alliansregeringen för att ha sänkt skatterna – och höjt lönerna – för barnskötare, förskollärare, lärare och sjuksköterskor.

Hon hävdade att Socialdemokraterna med Mona Sahlin i spetsen säger till landets kvinnor:

Du får inte tjäna pengar.

Du får inte starta företag.

Du får inte göra karriär.

Och hon uppmanade männen i publiken att tänka på sina döttrars framtid.

Månne tänkte hon då på de döttrar som i framtiden kommer att få bära ännu tyngre lass än någonsin tidigare nu när smygnedläggningen av den offentliga sektorn accelererar.

Hur mycket frihet blir det kvar när den offentliga sektorn gröps ur ytterligare?

När kvinnor förutom sina heltidsarbeten ska ta ännu större ansvar för förskolebarn, skolbarn, skolungdomar, åldrade föräldrar - och åldrade svärföräldrar.

Den här länken - det finns en hel rapport att läsa - kan möjligen kasta ett annat ljus över Maud Olofssons låtsasfeminism; och om hur mycket ökad frihet den kan tänkas ge för landets kvinnor.

Hur Maud Olofsson levt upp till sina löften om att underlätta för småföretagare det vet vi ju redan alltför väl.