Räknar med slumpen

Av Helena Viita

Matematisk statistik kan beskrivas som en slumpens matematik.

Eller som ett sätt att kunna se mönster – och därmed också vad som avviker från ett mönster.

-Matematiker kan vara mer tvärsäkra på att något är svart eller vitt. Jag är mer grå och anser att mina resultat kan bero på det ena – eller det andra.

Kerstin Vännman

SÅ SÄGER Kerstin Vännman, professor i matematisk statistik med inriktning industriell statistik vid Luleå tekniska universitet.
Kerstin Vännman blev professor i mars i år.

Som kvinna tillhör hon en minoritet – eftersom manliga professorer är i överväldigande majoritet.

-Jag tror det är viktigt att det finns kvinnliga professorer. En professor blir synliggjord på ett annat sätt än en vanlig lärare.

-För den som är road av matematisk statistik kan det vara viktigt att se att det kan finnas en framtid för kvinnor inom det området.

NÄR KERSTIN Vännman kom till Luleås dåvarande tekniska högskola på 70-talet engagerade hon sig främst i undervisning – både nationellt och internationellt.

-Luleå var ett bra ställe för den som var intresserad av undervisning eftersom det fokuserades på undervisning. Det fanns ingen forskning i matematik, matematisk statistik, fysik och kemi.

-De skulle bara vara serviceämnen och bas till universitetets övriga ämnen.
-Senare har vi fått professurer i både matematik, kemi, fysik och först nu i matematisk statistik, säger hon.

Under gymnasieåren fick Kerstin Vännman erfarenhet att vara en av få flickor som var fascinerade av matematik.
-I matematiken tror jag det finns en maktkomponent som är tydligare än i många andra ämnen. Det går att slå människor i huvudet med ämnet matematik.

-Människor som inte kan matematik kan tryckas ner. Hur många tjejer har inte blivit nedtrycka så under årens lopp. I matte kan det bara vara på ett vis.
-Den som inte förstår kan få höra att den är dum. Sådana signaler är lättare att sända i matematik än i ämnen som bygger på att man ska läsa in, reflektera och tycka.

NÄR KERSTIN Vännman började studera vid universitetet i Umeå var matematisk statistik nytt.

Hon disputerade 1975 med en avhandling om statistisk inferens baserad på ordningsvärden.

-Jag var faktiskt den första kvinnan i Sverige som disputerade i matematisk statistik.

Kerstin Vännmans avhandling handlade om att dra slutsatser utifrån ordningsvärden med hjälp av statistiska metoder.

Hon anknyter till konståkningen för att ge en förklaring.
-När poängen för konståkaren räknas fram tas det lägsta och högsta värdet bort. Sedan används medelpoängen från de övriga bedömningarna. På det sättet har ordningsvärden använts för att beräkna medelpoängen.

-Ett datamaterial kan ordnas från lägsta till högsta värde. Sedan är det möjlligt att dra slutsatser genom att bara ta med de första, de mittersta och de sista observationerna.

-I min avhandling tittade jag på olika statistiska teorier för hur beslut kan baseras på sådana ordningsvärden.

OM KERSTIN Vännman redan som ung flicka erfor att alla inte fascineras av matematik och naturvetenskap så kan hon konstatera att detsamma gäller idag.

Hon tror att många faktorer bidrar till att dagens unga inte lockas av att plugga matematik och naturvetenskapliga ämnen.

-Medierna matar oss ständigt med lättsmält information. Det kan göra att unga människor blir frustrerade om de inte förstår omedelbart.

-Matematik och naturvetenskap kräver hårt fotarbete. Det är som med idrott.

-Det är nödvändigt att träna och träna för att komma någonstans. Den som blir duktig höjdhoppare eller längdhoppare har tvingats lägga ner massor med träningstimmar år efter år.

-Detsamma gäller matematiska och naturvetenskapliga ämnen. Det är nödvändigt att våga låta det ta tid att få ett resultat.

KERSTIN VÄNNMAN beklagar att så många unga vill utbilda sig gentemot mediebranschen.

-Det finns fakta och siffror på att medieprogrammen utbildar till arbetslöshet. Trots det väljer ungdomar sådana utbildningar istället för matematik och naturvetenskap som vi vet ger jobb.

-Förr var tidsandan att vi skulle se till gruppen och helheten. Sedan blev vi individualister som syns i tidningar och tv.

-Vi skulle behöva hjälp av beteendevetare och psykologer för att förstå den här trenden.

Som professor ska Kerstin Vännman nu dra ett stort lass för att få in forskningspengar till institutionen för matematik.

-Det blir en stor och svår uppgift. Det behövs forskningspengar för att få in doktorander i systemet som sedan kan gå vidare och bli doktorer och föra forskningen framåt.

-Jag ska även använda mig av mitt internationella nätverk för att internationella och framstående forskare ska vilja komma till Luleå för längre eller kortare perioder.

-Det kan bidra till att Luleå blir en intressant plats i världen.

KERSTIN VÄNNMAN tycker att matematisk statistik är spännande för att det erbjuder kontaktytor gentemot så många ämnesområden.
Beteendevetenskap, teknik, biologi, genetik, medicin, språk…

-Det är samma statistiska teorier och grundläggande tänkande som används. Sedan går det att brodera lite olika på teorierna beroende på vilken tillämpning en person väljer.

Själv forskar Kerstin Vännman just nu kring statistiska teorier inom duglighetsanalys.

Hon har till och med fått ge namn till ett generellt mått för duglighetsindex. Det heter: Vännman class of capability indices.
Duglighetsanalyser görs ofta inom tillverkningsindustrin.

Där kan analysen handla om att studera vinklar, längder eller innehåll i kemiska föreningar.

-Om någon tillverkar en plåt som ska bockas så bör kanske plåten ha en viss vinkel för att passa ihop med någonting annat.

-Ofta sätts det upp toleranser som säger att vinkeln ska ligga mellan 88 och 92 grader. En tillverkare kan ha önskemålet att vinkeln ska vara exakt 90 grader. Men det kan vara svårt att klara eftersom maskiner och operatörer är olika.

-Då gäller det att se till att den naturliga variationen håller sig ordentligt inom gränserna. Då anses tillverkningsprocessen vara duglig.

KERSTIN VÄNNMAN konstaterar att duglighetsanalyser numera också görs inom andra sektorer.

-Mycket av tänkandet från tillverkningsindustrin håller på att flyttas över till servicesektorn. men där är det nödvändigt att fundera på ett annat sätt.

-Hur duglighet kan mätas. Kanske mäts det i hur nöjda kunderna är? Eller i hur snabbt saker och ting görs?

-Inom tillverkningsindustrin är det lättare att veta vad som ska mätas än när det handlar om människor, säger hon.

© Helena Viita
Publicerad
2 oktober 2004
NSD

Comments are closed.