Inte på männens villkor

Av Helena Viita

Historien har visat att de mansdominerade kulturerna misslyckats på en rad punkter.

Den värld som männen skapat är hotad.

Där har kvinnorna sin uppgift. En uppgift de kan fylla med hjälp av skolan.

– Alla går igenom utbildning. Det är där människor utvecklas till de som ska ta makten eller förbli maktlösa.

Foto: Ulla Lemberg

Foto: Ulla Lemberg

Det tycker Britt Marie Svenonius, högskolelektor i tyska vid Lunds universitet.

Hon tror att just kvinnor kan bidra till att skapa en annorlunda och bättre värld.

Britt Marie Svenonius ställer två begrepp mot varandra. Att ha eller att vara.

Ge utrymme

Att ha är vad som styr dagens kultur. Det innebär att vi anser att lyckan är att äga – pengar, status, makt. Att vi ohämmat njuter av det på bekostnad av övriga skapelser.

-Så länge människan inte betraktar sig själv som en del i helheten äger och njuter hon utan hämningar, säger Britt Marie Svenonius.

Alternativet till att ha är att vara.

-Det innebär att ha kontakt med sitt eget inre, känna sig själv, vara hel, i balans.

– Att inte behöva ha allt utan istället ge stort utrymme för solidaritet, gemenskap och generositet, tycker Britt Marie Svenonius.

Kvalitet och inre utveckling

Hon vill att människan som en del i en större helhet ska värderas högre. Att kvalitet och inre utveckling bör vara viktigare än kvantitet och yttre utveckling.

Men ett sådant bättre samhälle kan inte formas om kvinnor försöker göra det på mäns villkor.

– Kvinnor och män kanske prioriterar olika när det gäller att forma ett framtida optimalt samhälle, säger hon.

Samtidigt anser hon ändå inte att det finns en skarp skiljelinje mellan män och kvinnor.

– Det finns många män som vill ha ett samhälle med mjuka, kvinnliga och mänskligt mogna värderingar. Däremot kan det vara svårare för män än för kvinnor att hävda så kallade kvinnliga värderingar, säger hon.

Hon påminner om vad Tysklands första kvinnliga biskop sa när hon utnämndes förra året: ”Jag vill bidra till att göra samhällets människovänligare.”

– I det korta perspektivet ska vi kvinnor ta yttre makt. I det långa perspektivet ska vi göra världen människovänligare, säger hon.

Mognad och vishet

Vägen till ett bättre samhälle kan öppnas genom utbildningen. För att skola och universitet spelar roll både för människosyn och världsbild.

– Där ges inte bara kunskap utan också värderingar. Vi behöver kunskap för överlevnad och livskvalitet, knappast för mer materiellt överflöd.

– Inte bara ackumulerade kunskapsmängder utan lika mycket mognad, omdöme, vishet och kunskap om oss själva. All slags utbildning bör leda fram till sådana färdigheter, säger hon.

Och anser att hennes kunskapssyn svarar mot de flesta kvinnors föreställningar om vilket slags samhälle vi vill leva i.

Gamla manliga skolformer 

Att skolan inte ser annorlunda ut trots att så många kvinnor är lärare beror på att de gamla manliga formerna ännu lever kvar i skolan.

– De flesta rektorer har varit män. Vi har ärvt männens gamla hierarkiska och linjära samhällsstruktur, säger hon.

Britt Marie Svenonius vill att skolan ska ge både teori och praktik, både intellektuell stimulans och egen erfarenhet.

I grundskolans lägre stadier går det att se inlärning med hjälp av form, färg, språk, rytm och rörelse.

Men det blir sämre i takt med att eleverna når grundskolans högre stadier.

Svagsint kunskapssyn

– En kulminering i total ämnessplittring med svagsint atomistisk kunskapssyn. Redan i högstadiet sätter stressneuroserna in. Många unga människor mår mycket dåligt av det arbetssätt och den struktur som dagens utbildningssystem har, säger hon.

Och fördömer dagens klassrum och föreläsningssalar där en lärare står och mässar inför rader av elever.

Lika illa tycker hon om 40-minuterslektioner som slår sönder och hindrar elevers insikter i helheter och sammanhang.

Skolsystemet är samtidigt fullt av rädsla och tysta förbud mot glädje, humor, lekfullhet och lättsamhet.

Glädje ger snabbare inlärning

– Alla ska vara allvarligt och fritt från känsloyttringar för att anses seriöst. Ändå vet vi att inlärning går mycket snabbare för den som är glad.

Britt Marie Svenonius talar med något som liknar frälsarpatos om en undervisningsmetod som kallas suggestopedi.

En metod där det betonas att inlärning stimuleras av motivation, glädje, skönhet och fantasi. En information genom alla sinnen samtidigt.

– Vi kvinnor måste lära män att känslor inte är en motsats till kunskap utan nödvändig för inlärningen.

© Helena Viita
 Norrländskan 2
 6 mars 1993 
 
 

 

Comments are closed.