Natur och mentalitet

Av Helena Viita

Industrialiseringen och exploateringen av Norrbottens naturresurser skapade framtidsmöjligheter för länet.

Men bidrog också till att forma en mentalitet som inte bara varit av godo.
-Ett arv från de stora arbetsplatserna tid har varit att människor inte ansett sig behöva satsa på att studera vidare, säger Staffan Hansson.
Han är professor i teknikhistoria vid Luleå tekniska universitet och konstaterar att länets ”baktid” och framtid hör samman.

-Vi är alla produkter av vår historia. Det rör sig om sega strukturer. Dagens problem och glädjeämen skapades igår.

Staffan Hansson

STAFFAN HANSSON blickar bakåt – för att söka förklaringar till vad som format dagens norrbottning.

Dit hör det han kallar Norrbottens megatekniska system. Med det menar han att gruvorna, järnvägen, vattenkraften och fästningen i Boden betingar varandra; att de bildar ett system tillsammans.

Kunskaperna om att det gick att använda fosforhaltiga malmer för framställning av stål gjorde att intresset för länets malmfält växte.

Då blev också järnvägen viktig för att kunna exploatera Malmfälten.
De volymer som kunde transporteras ökade kraftigt.

Även produktionen i gruvorna kunda öka.
Elektriciteten behövdes i sin tur både för ökad produktion i gruvorna och för transporterna på järnväg.

Kraftverket i Porjus byggdes.
Insikterna om naturresursernas stora betydelse för landets intäkter ledde till en önskan om att kunna försvara landsändan.

Fästningen i Boden byggdes.

-Det går inte att tänka sig det ena utan det andra. Järnväg, gruvor, fästning, vattenkraft hänger ihop.

HAN KONSTATERAR samtidigt att kapitalet för exploateringar i Norrbotten ofta kom från annat håll.

-Malmen, vattenkraften och skogen började att exploateras i slutet av 1800-talet.

-Det fanns en del köpmän och industrialister i länet som hade kapital men de var inte tillräckligt många eller tillräckligt starka när de stora projekten skulle dras igång.

-De som hade kapital fanns i södra eller mellersta Sverige eller i England och Holland.

-När Norrbotten industrialiserades skedde det genom de stora projekten som var externt styrda.

Den utvecklingen innebar i sin tur att Norrbotten fick sina stora arbetsplatser.

-De sysselsatte väldigt många människor och gav stora möjligheter till utveckling för Gällivare, Malmberget och Kiruna.

-Människor gick till jobbet varje dag och hade sin utkomst tryggad av någon som de inte kunde se eller identifiera.

-Vad som då kan ha grundlagts var inställningen att det är externa arbetsgivare som fixar saker. Det går inte att undgå att fundera kring hur det här har påverkat norrbottningarnas mentala landskap.

-Det är flera generationer som har arbetat i gruvorna. Sådant skapar attityder hos människor. Dit farsan och kompisarna gick, dit gick kanske också jag.

-Och om det var lätt att få jobb i gruvan, hos NJA eller hos Vattenfall varför skulle människor då ta risken att starta egna företag.

STAFFAN HANSSON tror att en sådan historia kan ha bidragit till en viss inställning både till eget företagande och utbildning i Norrbotten.

-Eftersom de stora arbetsplatserna gav en trygg sysselsättning kändes det inte motiverat att satsa pengar på att plugga vidare.

-Dessutom var det länge svårt att få högre utbildning. Det första tekniska gymnasiet startade 1943 i Luleå.

-På många sätt var ungdomarna handikappade när det handlade om utbildning. Det har givetvis också påverkat norrbottningarnas möjligheter att ta plats i olika hierarkier.

-Den som kan för lite får inte plats i styrelserummet. Den som är dålig på språk har svårt att marknadsföra sina produkter.

KUNSKAP OCH UTBILDNING anser han ha avgörande betydelse för ett län som vill utvecklas.

-På många platser i länet behöver unga människor förändra sin inställning till utbildning. Det är de unga som ska bära framtiden.

-I vissa skolor finns stora grupper av killar som har mycket klena resultat i skolan.

-De ger sig själva en dålig start i livet.

– När de är många blir de till ett kollektiv som inte förmår vara med i den framtida utvecklingen.

Han konstaterar att begreppet kunskapssamhälle inte är något som bara gäller idag.

-Varje tid har haft sina kunskapsfronter och precis som i dag har de som inte legat vid sin tids kunskapsfront hamnat i svårigheter.

HAN TROR att det även kan ha varit till nackdel för länet att staten här kom att betraktas som synonym med socialdemokratin.

-Jag tror inte det gått obemärkt förbi att vi haft ett socialdemokratiskt maktinnehav i 60-70 år i kommun efter kommun.

-Att ha haft starka vänstermajoriteter under många år kan ha lett till självtillräcklighet och obenägenhet att lyssna till andra.

Han tror att de senaste årens många politiska gräl har varit till nackdel för Norrbottens utveckling.

-Regionen och kommunerna har inte råd med sådana gräl. Vi skulle istället behöva duktigare politiker som kan stiga fram och föra länets talen utifrån inflytelserika positioner på riksplanet.

-Vi skulle även behöva ledare som kan göra det i andra sammanhang. Att bli beroende av externa aktörer är livsfarligt för ett län.

-Det ena efter det andra plockas från Luleå till Umeå. Vad är det för människor som sitter och dirigerar när det går så?

-Det är knappast människor som har Norrbotten som hemlän.

STAFFAN HANSSON identifierar några kännetecken för regioner som lyckas.

-De leds av människor som har en förmåga att inse vad tiden kräver. De har också regelverk och attityder som passar för det som ligger i tiden och som jämnar vägen för det nya.

-Regler och attityder har alltid varit en viktig faktor för framgång, säger han.

NÄR HAN pratar om kunskap och utbildning som en viktig framgångsfaktor så kan han inte undgå att prata om det kapital som Luleå tekniska universitet är.

-På universitetet finns 10 000 -11 000 studenter som bor i Luleå fyra-fem år av sina liv. Många är otroligt duktiga och kreativa och kommer att spela en viktig roll på någon plats i framtiden.

-Luleå har enastående möjligheter när unga människor med sådana kapaciteter stannar i flera år. Kommunen borde fundera över vad som behövs för att de ska vilja stanna kvar.

STAFFAN HANSSON tycker ändå att det som hänt i länet under senare år bevisar att nackdelar kan vändas till fördelar; att det finns en rad möjligheter som tagits till vara.

-Idag har mörker, kyla och avstånd blivit en tillgång. Det visar hur oväntad framtiden kan vara. Möjligheterna ligger oftast i att någon ser det som ingen annan har sett.

© Helena Viita
Publicerad 7 februari – 2004
NSD

Comments are closed.