2. Obalans på tidningssidorna

Av Helena Viita

Obalans på tidningssidorna.

I vårt samhälle lever 51 procent kvinnor och 49 procent män. I dagspress finns endast 31 procent kvinnor och 69 procent män.

Så kan obalansen vad gäller jämställdhet i dagspress lättast konstateras; det vill säga genom att räkna antalet kvinnor och män.

IMG_4873

Men jämställdheten som den beskrivs på tidningssidorna i dagspress kan mätas på en rad andra sätt

När manliga och kvinnliga tidningsläsare slår upp sina tidningar möts de av nyheter om skilda ämnesområden.

Vissa ämnen antas intressera kvinnliga läsare i högre grad medan andra ämnen antas intressera manliga läsare.

Den undersökning som relateras här – som jag gjort som en C-uppsats i ämnet masskommunikation – består av en analys av 2 281 tidningsartiklar om inrikesnyheter i åtta dagstidningar under fem nyhetsdagar.

Det ämnesområde som behandlades i flest antal artiklar handlade om brott, rättegångar och trafikolyckor, 17 procent.

Näringsliv behandlades i 12 procent av artiklarna. Lägst antal artiklar handlade om familj, barn, teknik, vetenskap och fredsfrågor, 1 procent.

5 procent av artiklarna handlade om kulturella frågor, 5 procent om sociala frågor, 7 procent om arbetsmarknad och 3 procent om konsumtion-mode.

I dagspress placeras vissa artiklar på sidan ett och på löpsedlar – de artiklar som just den dagen anses vara de ”bästa” nyheterna.

Obalans

Om det görs en uppdelning i de olika ämnesområden som förekommer i tidningen utifrån vad som anses vara traditionellt manliga och traditionellt kvinnliga ämnesområden så förstärks intrycket av obalans i dagspress.

65 procent av antalet artiklar på sidan ett handlar om manliga ämnesområden medan endast 35 procent av artiklarna på förstasidan handlar om kvinnliga ämnesområden.

Att vissa ämnesområden är mer ”kvinnliga” eller ”manliga” kan påvisas genom att räkna efter inom vilka ämnesområden män oftast förekommer och inom vilka ämnesområden kvinnor finns.

När män förekommer i dagspress så är de kraftigast överrepresenterade inom områden som rör försvar, ekonomi-näringsliv och teknik-vetenskap.

Kvinnor som synliggörs i dagspress finns istället tydligast överrepresenterade inom ämnen som handlar om kvinnofrågor, fred, familj-barn samt konsumtion-mode.

Det vill säga, kvinnor är överrepresenterade inom de ämnesområden som ges låg prioritet i tidningar – när måttet är antal artiklar och antal spaltcentimeter – medan män är överrepresenterade inom ämnesområden som har hög prioritet i tidningar.

Och de ämnesområden som betraktas som traditionellt kvinnliga och där kvinnor är överrepresenterade har låg prioritet även på tidningarnas förstasidor.

Flitiga läsare

Med tanke på den obalans som råder i dagspress vad gäller ämnesval och förekomst av män och kvinnor är det egentligen förvånande att kvinnor är så flitiga läsare av dagstidningar.

Massmedieforskaren Noelle-Neumann använder uttrycket tystnadsspiral.

Hon menar att de flesta människor är rädda för isolering och därför försöker följa vad som är den allmänna uppfattningen,  definierad av medierna.

Ju mer dominerande en uppfattning beskrivs vara i medierna desto tystare blir människor som har en annan uppfattning.

Det resonemanget är inte utan intresse när manligt och kvinnligt analyseras i dagspress.

När kvinnliga tidningsläsare inte blir bekräftade i dagspress – i ämnesområden som känns angelägna eller genom att få möta kvinnor på tidningssidor – kan känslan av att vara mindre viktig, ja knappt existera, uppstå.

Och när kvinnor och män är överrepresenterade inom sina traditionellt manliga och kvinnliga områden kan det förstärka uppfattningen att det är just där vi hör hemma.

Utan funktion

Ofta när män och kvinnor kommer till tals i tidningar är det som representanter för olika grupper i samhället.

Mest gäller det förstås för män. I de åtta tidningarna är den största andelen av männen, 20 procent, representanter för myndigheter, medan de därefter till de största andelarna representerar företag, 13 procent, eller förekommer som enskilda anonyma, 12 procent.

Kvinnor i dagspress förekommer istället till de allra största andelarna utan några funktioner.

Det vill säga, som enskilda namngivna 22 procent, som enskilda anonyma, 19 procent, och först därefter som representanter för myndigheter, 11 procent.

Endast 10 procent av kvinnor i dagspress, men 90 procent av männen, tillhör högre yrkesgrupper. I lägre yrkesgrupper är 23 procent kvinnor och 77 procent män.

Både män och kvinnor förekommer mer i dagspress om de arbetar inom ett mansdominerat yrke än inom ett kvinnodominerat.

1 procent av männen finns i kvinnodominerade yrken medan 18 procent av kvinnorna finns där.

I de mansdominerade yrkena finns 72 procent av männen och 29 procent av kvinnorna.

Ska det tolkas som att kvinnor för att stiga i rang på nyhetssidor måste ge sig in i männens värld – som är den bästa av världar (?!) – medan män som ger sig in i kvinnors värld och yrken sänker sin status eftersom dom yrkena anses mindre intressanta.

Män och kvinnor i dagspress får olika framtoning när de beskrivs eller uttalar sig i artiklar.

52 procent av männen men endast 35 procent av kvinnorna framstår som dominerande i de sammanhang de beskrivs.

20 procent av kvinnorna framställs som offer medan endast 7 procent av männen gör det.

79 procent av männen syns i tidningar i egenskapen av experter på olika områden medan endast 64 procent av kvinnorna är det.

Intrycket av att kvinnor har lägre positioner än män förstärks i bilder.

När män och kvinnor förekommer på samma bild är det endast 16 procent av kvinnorna som har högre position än män, medan antalet män som har högre position än kvinnor är 84 procent.

© Helena Viita
 Publicerad
 1986-12-10
 NSD

Comments are closed.