Ge mer stöd till mammor

Av Helena Viita

Att bli förälder är en överväldigande upplevelse. Vissa känner trygghet i sitt föräldraskap – andra upplever vanmakt och ensamhet.

-Men jag tror alla föräldrar behöver stöd. Även de som har en bra social situation, säger Kerstin Nyström.


KERSTIN NYSTRÖM har i en licentiatuppsats undersökt hur föräldrar upplever det första året med sitt barn.

Hon har gjort det i tre steg.

Hon har gått igenom andras forskning. Hon har intervjuat åtta svenska mammor som tvingats separera från sina barn direkt efter förlossningen.

Hon har undersökt om föräldrar blir tryggare av att utbyta erfarenheter med varandra.

Det som drivit henne är ett intresse för barns välmående.

-Barnet, dess föräldrar och eventuella syskon betraktas som en helhet. Jag tror inte att dagens barn mår så bra som de skulle kunna göra. Därför är jag intresserad av vad som kan göras redan för det nyfödda barnet. Jag tror att trygga föräldrar ger trygga barn, säger hon.

Kerstin Nyström anser att föräldrar behöver mer stöd.

-Alla vårdcentraler har föräldragrupper före förlossningen. Men efter förlossningen är det sämre ställt. Om jag fick bestämma skulle det finnas stöd för föräldrar från det barnet är fött till dess att det är myndigt. Varje ålder har sina frågor och problem.

KERSTIN NYSTRÖM har gått igenom sammanfattningar av 250 olika forskningsrapporter från Sverige, Finland, England, USA och Australien.

Hon fann att både mammor och pappor upplevde det första året med barnet som överväldigande. För somliga föräldrar dominerade de positiva upplevelserna. Andra upplevde negativa känslor och kaos.

Vissa mammor kände tillfredsställelse, trygghet, djup kärlek, glädje och stolthet över sitt barn.

Andra kände otillräcklighet, maktlöshet, ilska och skuldkänslor för att de inte kunde känna den lycka de ansåg att de borde känna.

Kerstin Nyström fann att det som hade avgörande betydelse för mammornas upplevelser var vilket stöd de hade; från släktingar, partner och barnavård.

Vissa mammor kände att de kunde dela upplevelsen med sin partner. Andra hade känslan av att vara ensam om att ha huvudansvaret för barnet och kände sig helt tömda på fysisk och psykisk energi.

-Mammor brukar få veta att de kan vara trötta de första månaderna men att tröttheten kommer att gå över. Jag fann att tröttheten fanns kvar, och till och med ökat, när barnet var ett och ett halvt år. Det vore intressant att hitta instrument för att mäta tröttheten hos svenska mammor.

-Något vi vet är att många föräldrar separerar när barnen är ett och ett halvt eller två år. Det är ofta vid samma tid som föräldraledigheten tar slut och andra krav tar vid, säger Kerstin Nyström.

Även pappor upplevde föräldraskapet på olika sätt. Vissa pappor kände sig trygga som både pappa och partner. De upplevde ett partnerskap med mamman och kände djupt engagemang i sitt barn. Andra kände sig alienerade på grund av det starka bandet mellan den ammande mamman och barnet.

I EN ANNAN STUDIE intervjuade Kerstin Nyström åtta mammor för att undersöka hur de upplevde en påtvingad separation från sina nyfödda barn.

Barnen var inte allvarligt sjuka men behövde några dagars vård på neonatalavdelning direkt efter förlossningen.

-När jag lyssnade på mammornas berättelser var det svårt att tro att det handlade om så kort tid. Det fanns så mycket smärta och sorg i mammornas berättelser.

Kerstin Nyström konstaterar att alla mammor beskrev känslor av utanförskap.

-De talade om sin förtvivlan och om hur plågsamt det var att tvingas skiljas från barnet direkt efter födseln. De villa ta hand om sitt barn men kunde inte göra det för att andra bestämde. De kände maktlöshet för att de inte kunde vara hos barnet och trösta det. De tyckte att det var plågsamt att se andra mammor med sina friska barn på BB när de själva tvingats lämna sina barn på en neonatalavdelning.

Kerstin Nyström anser att den smärta och sorg mammorna beskrivit – trots att separationerna var så korta – visar att det är mot natauren att skilja mammor och nyfödda åt.

-En nybliven mamma är ett med barnet. Barnläkaren och psykoanalytikern Donald Winnicott skrev mycket om moderskapets början. Han pratade om den fysiska och den psykiska navelsträngen och om de mäktiga krafter som är i rörelse efter förlossningen, säger Kerstin Nyström.

I ETT SISTA STEG  ville Kerstin Nyström skapa möten mellan nyblivna föräldrar med hjälp av Internet-teknik.

Mammor fick ett head-set, en web-kamera och ett videokonferensprogram installerat på datorn i hemmet. Mammorna träffades var tredje vecka via internetteknik och utbytte tankar och erfarenheter med varandra. En barnsjuksköterska fanns med vid varje träff.

-Mammorna kunde sitta i sina hem med babysarna i famnen. Det gick bra de första sju månaderna men sedan blev det lite problem när barnen började gå och slet i sladdar och tryckte på tangenter.

Kerstin Nyström konstaterar att både mammor – och även papporna som träffades i en egen grupp – hade behållning av mötena med andra föräldrar.

-Mammorna kom väldigt bra överens och var väldigt öppna. De tog upp både problem och glädjeämnen med att vara mamma. Även om alla hade bra sociala förhållanden tyckte de att gruppen gjorde att de kände sig mindre ensamma.

Kerstin Nyström tror på att utveckla tekniken för att kunna skapa möten mellan nyblivna föräldrar.

-Den här tekniken skulle kanske kunna användas av föräldrar som bor i glesbygd. Eller av föräldrar som har barn med särskilda behov.

© Helena Viita

Publicerad

20 november 2004

NSD

Comments are closed.