Forskning för bättre vård

Av Helena Viita

Samarbete mellan forskning och vård behövs för att vården ska utvecklas.
Det är Karin Axelsson, professor i omvårdnad, övertygad om.
-Forskningen påverkar kunskaper också hos de som arbetar på golvet inom vården. De blir mer intresserade av att använda ny kunskap.

Karin Axelsson

KARIN AXELSSON är professor vid institutionen för hälsovetenskap i Boden. Hon konstaterar att Luleå tekniska universitets traditionella forskningsområden har stort försprång i jämförelse med forskningen om vård och omsorg.
-Forskningen i vård och omsorg har inte haft någon hemvist i Norrbotten. Forskare har då vänt sig till andra universitet. Vid Umeå regionsjukhus pågår forskning överallt. Det går inte att belasta patienterna med mer forskning där.
Hon anser att samarbete mellan forskning och vård leder till utveckling och ökade kunskaper inom vården.
-Ambitionen är att de som arbetar i vården ska känna sig delaktiga och kanske bli sugna på att fortsätta att arbeta på ett annat sätt även när forskarna dragit sig tillbaka.
ETT OMRÅDE SOM Karin Axelsson tycker är särskilt intressant att uforska är användningen av distansöverbryggande teknik inom vården.
-Det är en kunskap som vi kan producera utifrån länets stora avstånd men som är användbar i hela samhället. Även om avstånden i Stockholm inte är lika stora i kilometer så är de ofta lika stora i tid.
Karin Axelsson tror att distansöverbryggande teknik – där patienter i hemmen kan ha kontakt med vårdpersonal via en dator – har många möjligheter.
Hon ger en rad exempel:
Tekniken kan användas för att mäta EKG, syrehalt i blodet eller registrera puls. Den kan användas för vård av hjärtsjuka, cancersjuka eller njursjuka. Det har gjorts lyckade försök där petienter som gjort axeloperationer kunnat träna i hemmet efter att ha fått instruktioner av en sjukgymnast via dator.
-För många svårt sjuka i hemmen kan tillståndet förändras snabbt. Patienten uppmanas då att åka till sjukhus eller vårdcentral för undersökning. Resandet kostar pengar och är inte alltid så lätt för en sjuk. Patienten skulle istället kunna ha kontakt med en sjuksköterska som får underlag för beslut via tekniken. Om vi kan skapa säkra metoder och en god organisation så tror jag att vi kan ge en otroligt bra vård med teknikens hjälp.
KARIN AXELSSON anser samtidigt att det är viktigt med mer forskning om patienternas upplevelser.
-Känns tekniken som ett intrång för patienten? Förblir hemmet ett hem eller känns det som en skådeplats dit andra har tillträde utan att patienten vet vilka de är eller i vilken utsträckning det sker?
Karin Axelsson vill se ett nytänkande inom fler områden.
Hon vill att forskningen i vård och omsorg i högre utsträckning skiljer mellan män och kvinnor.
-Det brukar heta att kvinnors symptom är diffusa. Männens symptom ses som typiska och de som avviker som icke-typiska. Om kvinnor skiljs från män kan det gå att hitta symptom som är typiska för kvinnor.
-Det är viktigt för att få rätt diagnos och behandling. Att det finns skillnader mellan män och kvinnor är tydligt för hjärtsjukdomar. Där har man funnit att kvinnor behöver annan rehabilitering än män.
KARIN AXELSSON TAR ett annat exempel från en färsk doktorsavhandling.
En forskare som undersökt strokepatienter fann att män och kvinnor hade olika uppfattning om vad träning är.
För män handlade det om att ta på sig träningsoverallen och träna på traditionellt sätt. Kvinnor ansåg att träning var att få bättre förmåga att sköta vardagssituationer i hemmet.
-Att klara sådana uppgifter hade stor betydelse för kvinnors självförtroende. I avhandlingen hade även sjuksköterskor intervjuats om hur de såg på sina kvinnliga strokepatienter. Sjuksköterskorna pratade om att rehabiliteringen skulle vara så individuellt anpassad som möjligt. Däremot var de omedvetna om skillnaderna mellan män och kvinnor.
I EGENSKAP AV professor i omvårdnad ser Karin Axelsson många dimensioner i begreppet.
Omvårdnad kan vara både professionell och privat.
-Kunnande och respekt för den egna hälsan är viktigt idag. Vi måste ta ansvar för att sköta vår hälsa så att vi klarar levandet. Vi behöver äta rätt, aktivera oss och klä oss rätt. Mycket är självklarheter. Men om vi har för mycket arbete finns det risk att vi lägger sådana hälsoaspekter åt sidan. Det kan vara ödesdigert.

© Helena Viita
Publicerad
29 januari 2005
NSD

Comments are closed.