Jämställdhets-integrering

Jämställdhetsintegrering
Workshop arrangerad i Luleå av Nationella sekretariatet för genusforskning.
7 oktober 2009.

Min dokumentation av workshopen går att läsa här:

Eller här nedan:

 

Att utveckla jämställt – Interaktiva metoder för långsiktig jämställdhetsintegrering.

Det var rubriken för en workshop arrangerad av Jämi/Nationella sekretariatet för genusforskning/Göteborgs universitet, Luleå tekniska universitet och Länsstyrelsen i Norrbotten som hölls i Luleå 7 oktober 2009. En workshop där deltagarna sökte olika vägar för framgångsrik jämställdhetsintegrering.

Hur kan forskning och praktik bäst mötas för dem som arbetar för att integrera jämställdhet i verksamheter och organisationer? Hur kan jämställdhet på bästa sätt integreras inom alla samhällsområden? Det var ett par frågor som var avstamp för workshopen.

– Förhoppningen är att workshopen ska vara en början både för att utveckla metoderna och för att hitta nya projekt och partners att samarbeta med. Det sa moderatorn Anne-Charlott Callerstig, som förutom mångårig praktisk erfarenhet av jämställdhetsarbete forskar om praktiskt jämställdhetsarbete.

Doris Thornlund, enhetschef för integration och jämställdhet vid Norrbottens länsstyrelse, och sakkunnig i jämställdhet, beskrev sina erfarenheter av jämställdhetsarbete.

– Länsstyrelsens uppdrag är att se till att nationella jämställdhetspolitiska mål får genomslag utifrån enskilda läns förutsättningar. Vi ska arbeta med jämställdhetsintegrering internt och vi ska stödja centrala aktörer.

Hon definierade statens krav på jämställdhetsintegrering. Att det måste finnas ett jämställdhetsperspektiv på alla politiska områden. Att alla förslag och beslut måste analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att visa beslutens konsekvenser för män och kvinnor.

– Vår länsstyrelse har gjort en handlingsplan för jämställdhet och haft utbildningar för alla enheter. Alla har fått en basutbildning för att få så goda kunskaper att de ska kunna göra avgränsade jämställdhetsanalyser av ärenden.

Doris Thornlund ansåg att jämställdhetsintegreringen varit särskilt framgångsrik bland annat på de enheter som arbetar med företagsstöd och regionala utvecklingsprogram. Hon underströk betydelsen av uppföljningar av jämställdhetsarbete.

– Det går att styra genom delårsuppföljningar och genom att ta med jämställdhet i styrdokument, policys och arbetsordningar.

Som exempel på ett arbete riktat utåt nämnde hon rapporten JämLys. Där har länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten gemensamt undersökt jämställdheten i Övre Norrland. Det har gjorts intervjuer med näringslivsföreträdare och beslutsfattare och samlats in statistik utifrån jämställdhetsperspektiv.

– Den rapporten visar hur vi regionaliserat nationella jämställdhetspolitiska mål.

Doris Thornlund resonerade kring kortsiktiga och långsiktiga förändringar.
– Visst kan seminarier, kampanjer och kortare insatser vara bra men helst vill vi skapa processer som gör att jämställdhet internaliseras hos människor. Att de tar till sig kunskapen, sprider den och arbetar utifrån den. Det går inte att informera sig till kunskap om jämställdhet. Det är en kunskap som skapas genom dialog och kommunikation.

I likhet med fler på workshopen talade hon om att arbetet med jämställdhetsfrågor kan kännas tungt. Inte minst för att enstaka eldsjälar förväntas bära ansvar för att driva arbetet.

– Om jämställdhet ska bli synlig i hela organisationen så bör många vara delaktiga. Jag hoppas att jämställdhet flyttas från att vara en sidofråga till att bli en ordinarie fråga som finns på agendan på samma sätt som andra frågor.

Doris Thornlund ansåg att ledningens stöd är ett måste för framgångsrikt jämställdhetsarbete.
– Dessutom måste så många som möjligt äga frågan så att arbetet sprids.

Hon beskrev även projektet, JA, Jämställdhet i arbetslivet, finansierat av strukturfondsmedel och länsstyrelse. Där satsades det på direkta utbildningar till arbetsplatser med minst tio anställda och jämställdhetsplaner.

– Vi höll en längre utbildning under ett och ett halvt år. De som deltog fick med sig uppgifter som de implementerade på sina arbetsplatser. Sedan kom de tillbaka och rapporterade. Det visade sig ganska framgångsrikt för att det ledde till att många ägde frågan.

Hon uttryckte en viss oro inför jämställdhetsarbetet i framtiden; bland annat på grund av begränsade resurser.

– Vi får driva den med små medel och då är jag rädd för att frågan tappar i prioritet.

Tanya Jendersen, arbetar i projektet NLL Jämt, för Norrbottens Läns landsting. Ett projekt finansierat av SKL-programmet ”Hållbar jämställdhet”. Målet med projektet är att kvinnor och män ska få likvärdig vård och medborgarservice.

– Tidigare har landstinget arbetat utifrån arbetsgivarperspektiv och jämställdhetsplaner. NLL Jämt har ett verksamhetsperspektiv som förhoppningsvis ska ge långsiktig och jämställd vård för män och kvinnor, flickor och pojkar.

– Med hjälp av hållbarhetspengarna kan vi intensifiera arbetet. Landstinget i Norrbotten har fått mest pengar av alla landsting hittills så vi har ett väldigt starkt projekt. Hon sa sig tro på betydelsen av att starta projekt i rätt tid.

– Det måste vara rätt läge för att genomföra ett projekt i så laddade frågor som jämställdhet om det ska få genomslag och leda till faktiska förbättringar.

– Att kvinnor får mindre tid, billigare mediciner och är mer sjukskrivna har alla säkert hört talas om. Vad gäller sjukskrivningar vet vi att Norrbotten legat högst i landet. Det har vi jobbat med och lyckats minska sjukskrivningarna ganska mycket. Men könsskillnaderna finns fortfarande kvar.

– Vad gäller anmälningar till patientnämnden så anmäler kvinnor missnöje med behandling eller vård i mycket högre utsträckning än män.

NLL Jämt ska arbeta på flera områden: Utveckla styrdokument ur ett jämställdhetsperspektiv. Ge jämställdhetsutbildningar till landstingspolitiker, divisionsledningar och nyckelpersoner i landstingsdirektörens stab.

– Utbildningen är obligatorisk. De som deltar ska arbeta konkret med landstingsplaner, divisionsplaner och enhetsplaner. NLL Jämt ska också arbeta för jämställda standardvårdplaner inom några pilotverksamheter för att behandlingar ska anpassas till både män och kvinnor. Pilotverksamheterna är tjocktarmscancer, stroke, centralvenkateter, lunginflammation, blindtarmsinflammation. Områden som valts; inte främst utifrån ett könsperspektiv; utan utifrån att verksamheterna själva anmält intresse för att delta.

Ewa Gunnarsson, professor i människa och maskin med genusinriktning vid Luleå tekniska universitet, beskrev skälen till sin entusiasm för interaktiv forskning. Det vill säga en forskning som sker i samarbete mellan forskarna och de organisationer, företag eller myndigheter som ”beforskas”.

– När jag som forskare arbetar tillsammans med praktiker i organisationer får jag en helt annan kunskap. Traditionellt ses forskaren som en expert och förväntas veta allt, vilket inte är rimligt.

– Om jag kommer ut i en organisation är det inte jag som forskare som är experten utan det är människorna i organisationerna. Om forskaren inte får med sig deras kunskaper så tycker jag att hon gör ett oseriöst forskningsarbete.

– Det här sättet att forska genererar mycket mer, det innebär ett ömsesidigt lärande som är viktigt även för forskare.

– En sådan här syn på kunskapsproduktion har funnits länge och i stora program. Lite speciellt just nu är att det förhållningssättet fått en skjuts framåt, sa Ewa Gunnarsson.

I sitt arbete utgår hon från både genusvetenskap och interaktiv forskning för att hon anser att det ger en bättre plattform för den som vill starta processer som leder till förändringar i organisationer.

– En sådan kombinerad ansats gör även att de som finns i organisationerna äger frågan och därmed bär förändringsprocesserna vidare.

Ewa Gunnarsson har också erfarenhet från interaktiv och genusbaserad forskning i stora mansdominerade industrier. Hon resonerade kring hur företag formulerar sina krav på kompetens. Erinrade sig företagsledaren som sagt: Vi rekryterar efter kompetens, erfarenhet och egenskaper.

– Där går det ju att diskutera vad egenskaper är. Egenskaper är ju biologi. Det är faktiskt människor som formulerar vad kompetens är.

Hon menade att ett sådant sätt att uttrycka sig i själva verket är uttryck för ett motstånd. Hennes råd var att, istället för att bli arg, använda motståndet som potential för förändring; och att inte stiga in i en organisation eller ett företag och tala om vad som ska göras, utan att samarbeta med de som finns i organisationerna när verkligheten ska definieras.

– Forskarens roll är att vara kritiskt reflekterande. Men det behöver inte innebära något problem när människor arbetar med respekt för varandra. I sådana här processer är det viktigt med tillit. Då kan mycket hända på kort tid.

Erik Jakobsson, filosofie doktor, APeL har arbetat med olika projekt om lärande utvärderingar. Han beskrev ett konkret följeforskningsprojekt, FÖRST, som pågår vid Högskolan i Gävle och har som mål att stärka och utveckla arbetslivet i Gävleborgs län.

– Ambitionen med projektet är att forskare, lärare och studenter ska komma i spel med intressanta utvecklingsarbeten i regionen och möta behov som finns i företag och organisationer. Som följeforskare ska vi arbeta på ett interaktivt sätt. Vi ska inte bara delta som forskare utan ska även följa upp, stödja och ha dialog med dem som är med i utvecklingsarbetet.

Erik Jakobsson beskrev forskarnas roll som en störning; men en utvecklande störning.
– Den som kommer in som följeforskare ställer frågor både till de som har det yttersta ansvaret och till de som arbetar i verksamheten.

Han beskrev två olika modeller för att göra utvärderingar. Å ena sidan: mätbara resultat, uppifrånperspektiv, envägskommunikation, distans, anpassat lärande. Å andra sidan: processer, lärande, förståelse, nedifrån -och- uppåtperspektiv. Tvåvägskommunikation och närhet.

– Följeforskning är interaktiv på ett naturligt sätt. Den innebär att arbeta med gemensam kunskapsbildning och se sig själv som ett stöd för utveckling och samtidigt forska på någonting. Det är svårt att vara ett stöd utifrån en traditionell och distanserad forskarroll.

I likhet med Ewa Gunnarsson talade han om vikten av ömsesidighet – men även om dilemman som kan uppstå när forskare blir alltför involverade i den verklighet de ska utvärdera.

– Forskaren kan bli för sammanvävd med det utvecklingsarbete som pågår och tappa sin integritet och krisiska distans. Men om forskaren lyckas hantera problemen på rätt sätt så går det att få en mycket mer initierad kunskap om praktiken. Förhoppningsvis kan vi ställa de rätta frågorna så att vi blir träffsäkra i våra problemställningar. Till det kommer så att man använder ett anständigt vetenskapligt hantverk och har en förmåga till egen kritisk analys. Det är inte så att de som finns i organisationerna är oförmögna att reflektera kritiskt men det är en styrka om det kommer någon som står fri från själva utvecklingsarbetet, som håller upp en spegel, ställer frågor och ger perspektiv.

Vid workshopen utbyttes både råd, erfarenheter, frågor och reflektioner mellan deltagarna som kom från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Försvarsmakten, Högskoleverket, KRUS, Länsstyrelserna i Jämtland, Västerbotten, Örebro, Norsjö kommun, Nationella sekretariatet för genusforskning/Jämi, Skolverket, Svenska EFS-rådet, Tillväxtverket, Umeå universitet och Vinnova. Några reflektioner:

”När du pratar om rätt läge för projekt så tänker jag på forskningen. Där pratar vi om förändringsfönster. Hur gör man för att identifiera när det är rätt läge? ”

” Att förändra organisationer innebär inte automatiskt förbättringar.”

” Ibland organiserar vi först och därefter försöker vi styra verksamheten utifrån en viss organisation.”

” Arbetsförmedlingens webbaserade utbildning kan vara något att dela med sig av till andra myndigheter. Både utbildningen och sättet att organisera den. ”

” Arbetet med jämställdhet kan börja från olika håll. Det kan starta i verksamheten eller starta i genus och jämställdhetsfrågor och sedan gå mot verksamheten. Kanske kan det ibland vara framgångsrikt att börja arbeta från ett annat håll än tidigare? ”

” Var går gränsen mellan organisationsutveckling och verksamhetsutveckling. Det borde vara definierat;
eller så borde vi definiera det tillsammans.”

” Även när vi utgår från övergripande mål måste vi precisera och bestämma vad som är rätt för en viss
verksamhet. Där kan det uppstå olika tolkningar och det kanske det också ska göra.”

”Hur bygger vi in långsiktighet i projekt? ”

”Vi som är tjänstemän kan störa andra i systemet. Om det är något politiker är känsliga för så är det att vi har val vart fjärde år. ”

” Om en interaktionsforskare kommer in i en organisation och ser saker som organisationen inte vill se. Är forskaren dålig då? Eller kanske vill organisationen inte ta till sig den bild forskaren ger; för att det är för jobbigt att se den bilden?”

” Vid våra upphandlingar står det tydligt att vi kräver genuskompetens. Hur är det med följeforskningen? Om upphandlaren inte ställer krav på genuskompetens för följeforskaren då in det? Exempelvis om forskaren ser att det finns behov av förändrad representation i styrgrupperna? ”

” Jämställdhetsintegrering kan påverkas om en ledningsgrupp byts ut. En ledare kan bytas ut mot en ledare som kanske pratar om mångfald istället för om jämställdhet.”

” Dokument kan vara viktiga om den eldsjäl som driver frågan försvinner. Dokument kan följas upp och då blir inte kopplad till en person.”

” Hur ska mångfald definieras? Hur många med psykiskt eller fysiskt handikapp finns med? ”

”Är det ett problem eller en fördel att jämställdhetsintegrering är oklart definierat? ”

” Samverkan och störningseffekter är en av grunderna för att få en bestående jämställdhetsintegrering, även om regeringar kommer och går.”

”På Arbetsförmedlingen har vi stora utmaningar framför oss när en fjärdedel av arbetsmarknaden ska omsättas. Vi måste tänka på hur vi ska använda erfarenheterna av jämställdhet.”    ”

Relaterade länkar:
http://www.regeringen.se/sb/d/2593
http://www.bd.lst.se/jamstalld/default.aspx?propID=10001015
http://genus.se
http://www.ltu.se/arb/d3585/d17711/d17719/1.24900
http://www.bd.lst.se/jamstalld/default.aspx?propID=10004276
http://www.jamiprogram.se/jamstalldhetsintegrering/
http://www.jamiprogram.se/publikationer/
http://www.ltu.se/arb/d1691/d3453/d6214/1.15140
http://www.apel-fou.se/

Helena Viita
Dokumentatör och journalist

Comments are closed.