Ser att kalhyggen är förbjudna i danska skogar. Och att danska skogsintresserade/skogsägare beklagar sig över att danska politiker och danska medier är plågsamt ointresserade av skogsfrågor.
(Sid 8 i Skogseko nr 4 december 2010)
Martin Einfeldt, informationschef i danska skovforeningen räknar upp de tre största skogsnyheterna i danska medier under cirka ett års tid.
Främsta nyhet; att en 1 200 hektar statlig skog hotas på grund av en planerad vindkraftspark.
Näst största nyhet; att miljödepartementet beslutat att det är tillåtet att ha sex i danska statsskogar 
Tredje största; att en man sett en amerikansk ekorre i trädgården vilket följdes av diskussioner om riskerna för att ekorrarna kan bli ännu fler och utgöra ett hot mot de danska skogarna.
I Sverige finns det ju däremot ett stort och aktivt intresse för skogsvård.
Läser i samma Skogseko – nr 4 december 2011, sid 3 – att Skogsstyrelsen inom sitt landsbygdsprogram förmedlar ekonomiskt stöd för angelägna åtgärder…och att mer än 40 000 skogsägare och skogstjänstemän utbildats om skogskunskap som behövs kommande decennier.
Några inblandade i att förmedla kunskaperna, förutom Skogsstyrelsen, varit Skogsägarföreningar genom LRF, SMF, Hushållningssällskapet och Länsstyrelsen.
Det har även hållits utbildningar i ”beställarkompetens”.
Sannerligen något som behövs för de som saknar både utrustning och kroppsstyrka för att ta hand om sina skogar och är hänvisade till att anlita entreprenörer för jobbet.
Skogsägare som vill vårda natur-och kulturvärden i sina skogar kan till och med få kostnadsfri rådgivning av Skogsstyrelsen på plats i sin skog.
Toppen, ju.
Ser för övrigt att någon kommit på den idén att starta en skoglig tankesmedja. Sifi.
Härlig idé – men tyvärr ett ganska ostunsigt och otympligt namn.
Hittar också en lockande doktorsavhandling av Eva-Maria Nordström – disputation 2011 vid SLU.
(Sidan 7 i Skogseko nummer 4 december 2010 )
Den handlar om hur olika intressen ska kunna samsas i skogarna.
Sociala, ekonomiska, ekologiska.
Olika grupper har fått komma till tals: Svenska kyrkan, Lycksele kommun, Sveaskog, SCA, Holmen, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, Friluftsfrämjandet, en orienteringsklubb, en ridklubb, skidgymnasiet, kommunens skolskogsansvariga.
Alla inblandade träffades under ett års tid och talade om vad just dom tyckte var viktigast i skogen – och om hur de skulle kunna jämka ihop sina olika intressen.
