Min vackra julkaktus – andra kallar den novemberkaktus – blommar.
Den brukar oftast blomma i december.
Lika vacker är den – oavsett vilken månad den blommar.
Sprängfull med knoppar.
Vilket färgartisteri.
Blommor – och fåglar med sina läten – är något av det
mest fantasirika som finns.
Gränslösa sannolika och osannolika färger, former – och läten.
Minns en sommar när jag hörde ett fågelläte ljuda
nerifrån träsket i min by.
Det var så betvingande vackert att jag blev som fastfrusen och lyssnade,
lyssnade, lyssnade…
Fortsätt, fortsätt, fortsätt – bad jag.
Och den fortsatte, fortsatte och fortsatte
Frågade om grannarna hört för att jag bara måste få veta vilken fågel
det var.
Tror att jag har identifierat den.
Så här minns jag att den lät.
Ladies and gents
Här är den.
Ge en stormande applåd till en lysande och unik artist;
Haha…Det skulle jag ha tänkt på när det begav sig. Gått ner till träsket och gjort vågen i fröjd över att byn äntligen fått besök av utsocknes; med all säkerhet dessutom en internationell artist.
Då hade byborna haft samtalsämne livet ut.
Så du har också en sån. Som blommar nu. Då kanske det är novemberkaktusar lik förbaskat.
Min blomma blir bara värre och värre för övrigt – dvs vackrare och vackrare. Slår bara ut mer och mer.
Klarar inte av mer snart
Tack för din vackra text och för din presentation av den fantastiska artisten. Jag gör vågen för er båda. Naturligtvis också för din överdådiga blomma. Min är också vacker, snäppet efter.
/Eva
Tack Anders. Den fågeln låter helt fabulöst.
Vackert skrivet och fångat ett ögonblick, det är konsten det. Att fånga det.