Just det, klänningarna

Ja, faktiskt.
Det var det inslag i bröllopsbevakningen som jag hade svårt att hålla mig ifrån.
Trots att jag stängde ner datorn för att mediefnaskandet kring bröllopet höll på att ta kål på mig.
Det blev så extremt – och många gånger – ovärdigt med alla kråkvinklar…
Om man sluppit allt detta medieraseri så hade det kunnat vara fint att sitta och titta på vigseln, eller på konserten…
Men om jag nu bortser från vigseln; så var det svårt att hålla sig från att titta på filmklippen och bilderna av alla de vackra klänningarna.

Upplägget med att gästerna fick komma gående längs den långa blå mattan var bra; det blev ju som ett slags catwalk där publiken kunde titta ordentligt på de politiska, kungliga och mediala högdjuren.

Därför är jag ganska missnöjd med den kungliga hovleverantören SVT.s kommentatorer.
Det var oklart; många gånger hann dom inte ens säga namnen på de prinsessor som bar de olika klänningarna.

Om det ska gå att byta åsikter om klänningarna så måste det gå att referera till namnet på den prinsessa som bar klänningen.

Typ: Mette Marits klänning var väl urflott.
Typ; Mona Sahlins gröna klänning – inte den röda – var ju hur snygg som helst.
Typ; Maria Wetterstrand var ju helcool när hon hade sin mönstrade klänning.
Typ: Prinsessan Victorias brudklänning var ju som en dröm…

Det blir ju lite svårare att prata när man inte kan namnen, typ: hon som hade den där tiaran som hängde på svaj hon måste väl ha tagit sig ett järn redan innan hon klev upp på catwalken.

I övrigt var det lite roligt att titta på hur somliga vinkade.
Filippa Reinfeldt vinkade och vinkade som något slags prinsessa.
Hon tycktes aldrig vilja sluta.
Somliga kom ensamma.
Undrar hur det kändes att gå ensam längs den blå mattan; en dag när prästerskapet hyllade den traditionella tvåsamheten och kärnfamiljen unisont.

Det var också lite roligt att titta på hur kvinnorna gick.
Såg både en och två; som gick klumpigt och stabbigt.
Jag tror att det är viktigt att ha på sig skor som inte bara är vackra – utan också väldigt bekväma – vid sådana här tillfällen.

Jag tycker för övrigt att Nobelkommitten skulle kunna överväga att använda en sådan här catwalk även vid Nobelfestligheterna.
För som sagt; det är ju himla kul att se på klänningarna.

Sedan är det naturligtvis svårt att undgå att fundera över att hela den här festen; värst var väl prästerna i kyrkan; med emfas underströk och cementerade alla urmodiga värderingar om vilka former kärlek bör ta sig.

Singlar, ensamma föräldrar, skilsmässobarn, separerade och regnbågsfamiljer kändes liksom inte riktigt rätt i sammanhanget.

Det var var en stor lättnad att lyssna på Godmorgon, världen i P 1 – dagen efter vigseln.

Där rapporterades kortfattat: ”Konstaterar att kronprinsessans bröllop har ägt rum och att allt verkar ha gått bra”

!!!!

Sveriges Television måste ha grävt djupt i pengapåsarna för den här satsningen på bröllopet. Tur att jag burit iväg med tv.n. Det lär bli många repriser framöver.

Inga kommentarer ännu.

Lämna en kommentar

XHTML– Allowed tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>