Vi som är nationella minoriteter

Nyambko Sabuni

 

 

 Nyambko Sabuni var i Luleå igår; för att prata integrationspolitik och mångfald och jämställdhet och….

 

 

Jag passade på att fråga lite mer om ett nyhetsinslag som svepte förbi mina öron häromdagen; något om att nationella minoriteters kulturer ska få stöd för att stärkas.

Så här sa integrations-och jämställdhetsminister Nyambko Sabuni:

Det är dags för Sverige att ta ansvar för förverkligandet av de nationella minoriteternas rättigheter. En samlad strategi behövs för att möta de nationella minoriteternas behov, öka kunskapen om de nationella minoriteterna och för att förbättra efterlevnaden av Sveriges folkrättsliga förpliktelser. En viktig utgångspunkt för reformarbetet är att stärka de nationella minoriteternas egenmakt och förutsättningar att bevara och revitalisera sina språk och kulturer”

Det ser snyggt ut på pappret; nu gäller det bara att se vad det här kan innebära konkret.

Innebär det här på något sätt att jag kan hitta en möjlighet att:

1. Få lära mig finska på betald tid.

2. Få ekonomiskt stöd för att täcka ett boende i Finland – i uteslutande finskspråkig miljö – under några månader så att jag äntligen kan lära mig tala språket.

(Naturmetoden har varit det bästa sättet att lära mig de andra språk jag kan; engelska, tyska, franska, danska, norska…..Genom att ha arbetat i miljöer där jag tvingats använda språken dagligen)

3. Få ekonomiskt bidrag för att i egenskap av erfaren journalist – och akademiker - kunna förmedla mina erfarenheter av att vara andra generationens sverigefinne; d v s enligt definitionerna tillhöra en av de fem minoriteter som erkänts i Sverige.

4. Kommer det här överhuvudtaget att flyttas ner på verkstadsgolvet så pass snabbt att jag kan få glädja min älskade lilla strävsamma mamma med att prata finska med henne innan hon går bort.

5.  Eller riskerar jag att min mamma – vilket är vanligt bland många som blir äldre och dementa – glömmer bort sitt andra språk, dvs svenskan;  och endast förmår komma ihåg sitt ursprungliga modersmål; d v s finskan.

Hur ska jag då kunna prata med en av de människor som stått mej närmast i livet – och som gett mej av sin kärlek utan alla gränser.

Min mamma är 84 år nu och blir allt tröttare.

Kommer vi att hinna mötas på hennes modersmål?

Inga kommentarer ännu.

Lämna en kommentar

XHTML– Allowed tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>