Jan Guillou i Let´s dance….?

En längre tid nu har det tydligen gått ett rykte om att Jan Guillou ska vara med i Let´s dance.

 

Vilket ju inte är så överraskande i sig.

 

Han tillhör ju trots allt storstädernas journalist-och mediekotteri.

 

De som ena dagen är allvarsamma reportrar med skjutjärnsteknik, krönikörer eller politiska krönikörer med helfigursbyline;  eller för den delen matlagare eller brottare…

 

Och som nästa dag har bytt ut skjutjärnsreporterrustningen till höga klackar och svepande kjolar.

  

Det tycks bli ett slags drog att få vara i offentlighetens ljus.

  

Att jag tar upp frågan om tv-tävlingar sker på förekommen anledning.

 

Måste stoppa ryktet innan det växer sig till en riktig bloggbävning.

 

Alla vet ju att ryktesspridning oftast når den närmast berörda i allra sista hand.

 

Så även i det här fallet.

 

Slutligen har jag nu i alla fall – tack vare en kamrat; ja till slut brukar det vara någon god kamrat som vågar berätta - fått veta vad som sägs bakom min rygg.

 

Det påstås alltså inte bara att Jan Guillou ska vara med i Let´s dance.

 

Det påstås i precis samma andetag; att Jan Guillou och jag ska dansa tillsammans.

 

Som alla förstår är det rykten som faller på sin egen orimlighet.

 

Det påstås bland annat att vi har tränat danssteg – nu under vintertid i Folkets Hus i Övre Soppero.

 

För det första:

Om vi bara för ett ögonblick skulle leka med tanken att det låg ens ett korn av sanning i ryktena; så skulle det kornet möjligen vara att det var jag som fick slita som en ardennerhäst för att försöka få den där mannen att klara av att ens lyfta av fötterna – från mina fötter.

 

För det andra:

Folkets Hus i Övre Soppero är nedlagt sedan länge.

 

För det tredje:

Jan Guillou skulle aldrig våga sig ut i det slags exotiska marker som Övre Soppero är.

Om vi än en gång leker med tanken att vi verkligen skulle ha träningsdansat  i Övre Soppero – så kan jag tala om att den självsäkra karln faktiskt blir ganska ängslig så fort han kommer bara en bit bort från E 4.an.

 

 

 

För det fjärde:

Jag säger inte att jag har försökt lära vedklossen Jan Guillou att dansa; men om vi bara för en stund leker med tanken att jag skulle ha gjort det.

Då skulle jag tvingas tala om att han är helt omöjlig som danspartner; eftersom han tycks helt övertygad om att han hela tiden ska inta ungefär samma ställning som när man sitter på pass i ett älgtorn.

Med fötterna stadigt i golvet; benen brett isär och höger arm stint kramande en älgstudsare.

Alla förstår att det är en omöjlighet – även för en person som har det slags tålamod jag har.

 

För det femte:

Även om det ibland talats om att tv ska göra regionala satsningar; d v s lekt med tanken att det möjligen kan finnas en handfull människor även utanför Stockholm som kan någonting överhuvudtaget; så har dom diskussionerna som alla kan se blivit bortglömda redan till nästa kafferast.

Dessutom umgås mediefolk bara med annat mediefolk – läs; i Stockholm – så även om dom skulle försöka komma på något namn utanför Stockholm så stupar det försöket omgående; på grund av bristande kännedom utöver de hundratal som rör sig i mediekotteriet.

Att hitta en känd profil – utanför Stockholm – brukar därmed alltid visa sig vara en fullständigt omöjlig uppgift.

 

I hopp om att ha lyckats strypa en hotande bloggbävning i sin linda så ger jag istället några hastigt hopkomna tips inför kommande uttagningar:

Göran Skytte, Janne Josefsson, Liza Marklund, Monica Antonsson…

Kommentarer (3) »

  • pappa B skriver:

    Kära lilla vän. vem fan skulle vilja dansa med Lisa Marklund? Hon kan ju förgöra (inte förföra) en medan hon byter skor. Skriva en roman om sexisten pappa B som bet henne i bröstvårtan vid varje vänsterkurva, försökte få ner högerhanden med dödskalleringen innanför hennes string i valsen? Och vilken ribba skulle inte denna ålderstigna man presentera i rumban. Nej hu och ve. Då vete tusan om jag inte försökte mig på Gulliotten istället.
    Gå nu och lägg dig
    pappa B

  • tomas bresky skriver:

    vad trist att ryktet inte var sant. Brukar aldrig se programmet men det hade ju varit underbart att få se hr Guillou och fru Viita dansa. Vad jag undrar är;
    1. Var det brist på träningslokal – det nedlagda Folkets Hus i Soppero
    som blev det stora hindret – eller
    2. Var det någon av er som nobbade den andre – eller
    3. Tyckte tv4 att ni var ett alltför omaka par

    undrar
    tomas bresky

  • Helena skriver:

    Vad roligt att få besök av dej!

    Svaret på samtliga dina tre koncisa frågor är ja.

    Ha, ha…
    Det vill säga det blev inget för att Folkets Hus i Övre Soppero var nedlagt; för att båda jag och Guillou nobbade den andra; och för att tv4 tyckte vi var ett sällsynt osymmetriskt par.

    Det främsta skälet för tv4 var nog i slutänden att jag sorterades bort på grund av den regionala spärren. D v s den spärr som säger att tv generellt inte bör släppa in några människor i sina sändningar – såvida de inte bor innanför tullarna.

    För övrigt så gick jag hem varm om hjärtat efter förra PK-mötet; tänkandes; vad härligt att lyssna till två journalister som med ärliga hjärtan försöker hitta rätt på sanningen.
    Dvs helhjärtat.

    Så jag lånade omgående Lars Borgnäs böcker – efter att ha läst ett tag i boken om Palmemordet insåg jag att jag läst den boken tidigare.
    Hans bok ”Sanningen är en sällsynt gäst” ligger och väntar på byrån. Tillsammans med Per Lindebergs bok ”Döden är en man”.
    Den första boken om mordet på Catrine da Costa, ”Catrine och rättvisan” av Hanna Olsson, läste jag för hundra år sedan; så den finns väl i mina bokhyllor.
    Dock oklart i vilken.

    Din bok ”Kodnamn: Mikael. Spionaffären Enbom och kalla kriget” var notoriskt utlånad från biblioteket; med många i kö.

Lämna en kommentar

XHTML– Allowed tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>