Bidrottningar

Ibland behöver man friska upp gamla kunskaper. Även om jag läst hundratals, tusentals artiklar om jämställdhet och genus; så upptäcker jag att minnet om genus behöver friskas upp emellanåt.

Eller är det så att informationen landar på olika ställen i själen – och gudbevars hjärnan – beroende på i vilken livssituation man läser den.

Ibland kan det behövas rumslig och tidsmässig distans.

Jag hummade i alla fall igenkännande när jag bläddrade i sossekvinnornas tidning Morgonbris och läste om kvinnofällor på arbetsplatser.

En av dem är den så kallade bidrottningen.

Jag har tyvärr – under ett yrkesliv på mer än 30 år – tvingats göra bekantskap med en bidrottning.

På fester så hängde hennes bröst nästan utanför urringningarna.

På sina arbetsdagar beljög hon och manipulerade bort kvinnor som utgjorde ett hot mot henne.

I synnerhet de med större yrkesskicklighet och kunskap.

Den värsta skadan kan den sortens bidrottningar göra om de är omgivna av omedvetna män; män som vill ge sken av att vara feminister; men som inte ens nått den lägsta pinnen vad gäller insikter om genusfrågor.

Som sagt bidrottningar som är omgivna av sådana män – kan härja fritt.

Män som är rädda för kunniga kvinnor kan rent av ha mycket god användning för den här sortens bidrottningar.

Då kan de med hjälp av – en kvinnlig bidrottning – rensa bort kunniga kvinnor – och ändå inför omvärlden framstå som att de är jämställda män.

Fast jämställda män är inte rädda för kvinnor som kan sitt jobb.

Jag tror att män som känner sig hotade av duktiga kvinnor är det slags män som kanske nått en viss position och klamrar sig fast vid den trots att de innerst inne egentligen bara går och väntar på att de ska bli genomskådade och avslöjade.

Att omgivningen ska upptäcka vad lite de egentligen vet.

Den här definitionen av bidrottningen hittade jag i alla fall i Morgonbris.

 

”Hon är mån om sin kvinnlighet; snäva kjolar, lämpligt djup urringning, höga klackar och välgjord make-up är hennes kännetecken.

Och hon är karriärsugen, inte sällan en streber, som lever i männens värld och på deras villkor.

Hon ser nogsamt till att vara ensam kvinna på täppan genom att mota bort alla kvinnliga konkurrenter.

I manliga ledningsstrukturer finns det oftast bara plats för en enda kvinna – det är hon.

Eftersom hon kan spelet och fångar sina överordnades intresse genom att sända ut östrogenpuffar vid lämpliga tillfällen, klättar hon spikrakt upp i hierarkierna.

Med hennes egen utveckling är det ofta sämre ställt.”

 

Inga kommentarer ännu.

Lämna en kommentar

XHTML– Allowed tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>