Spektakulär kyrkohappening

Jag tror bestämt att Luleå har fått en kille av rätta ullen i Jörgen Eriksson som utvecklingschef; för nog var det ett superupplägg på den ambassadörsträff som arrangerades i Luleå igår.

Även om jag som journalist är inympad av en anda av kritiskt tänkande; d v s att titta på det mesta med en journalistisk kritisk blick; så blev jag imponerad av den utflykt som arrangerades för oss som är ambassadörer för Luleå.

Det är ju viktigt att inte blanda ihop kritisk granskning med allmän grinighet och negativism. För det är faktiskt två olika saker.

Jag som är återvändare – och tillbakaflyttare till Luleå – med den kompetens som det innebär att ha vyer från andra platser både i Sverige och andra länder har under många år bott i Luleå – under ett inre motstånd.

Även om jag är född i Luleå – så har jag haft ”hemlängtan” till Göteborg - där jag trots allt bodde i 15 år.

Men tillställningar av det slag som arrangerades igår – charmade även en återvändare som mig.

Att få se kommunens utvecklingschef i Nederluleås kyrkas vackra förgyllda predikstol; att lyssna till en sångerska med en strupe av guld – och att se modevisning i denna vackra kyrka till accompanjemang av pianomusik som Månskenssonaten.

Så ska en slipsten dras.

Att åka på en guidad busstur – där bland annat en stadsarkitekt med civilkurage – talade om vad han tyckte om olika delar av staden – ibland stick i stäv mot politikernas tyckande – det var också en fröjd.

I synnerhet var det civilkuraget – som imponerade.

Nu väntar jag bara med spänning på att de lokala medierna ska hitta nyheten att det planeras för att bygga en moské i Luleå.

Det ser jag fram emot; efter att ha arbetat i muslimska länder - och inte minst förtrollats av Blå mosken i Istanbul – så är jag en hängiven älskare av moskéer.

Slutligen; oavsett proffsiga happenings och marknadsföringar; så hänger en kommuns anda och image ändå allra mest på människornas attityd.

Jag tycker nog tyvärr att luleborna har en del att hämta upp vad gäller social tillgänglighet och öppenhet för att umgås med andra.

Det har också varit det främsta skälet till mitt inre motstånd.

Igår pratade jag exempelvis med en väninna i Göteborg.

När kommer du ner?

Jag hoppas du kommer ner snart?

Jag längtar efter dej!!.

Så sa denna göteborgska väninna till mej.

Lite mer av sådan generositet och vänlighet skulle göra Luleå till en varmare plats på jorden.

Man behöver faktiskt inte fira midsommar och nyårsafton med samma parkonstellationer - och samma gamla vänner sedan 20 år tillbaka.

År efter år!!

Det är inte farligt att lära känna nya människor – eller rent av nya vänner.  Inte det minsta farligt; det är rent av givande och utvecklande.

Att möta människor där man inte i förväg vet exakt vilken kommentar som kommer att följa; eller exakt vilken åsikt som kommer att uttryckas.

Det ger fler infallsvinklar på livet.

Nåja, snart är det dags för nästa evenemang.

Mata katten, ta på yllebyxorna – och ge sej ut för att njuta av evenemanget Kulturnatten i Luleå.

Inga kommentarer ännu.

Lämna en kommentar

XHTML– Allowed tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>