Vi 67.or

Ulf Lundell – är min generationskamrat.

60-talskamrat.

Han har personifierat – och uttryckt – det som var mitt 60-tal.

Han gjorde det första gången när han kom ut med ”Jack” – som då kallades generationsroman.

Fast inte vet jag riktigt om det stämmer; att Jack var en generationsroman – sådär generellt för alla.

Men för mej – och för många av de som jag umgicks med – innebar Ulf Lundells bok att en kultur och ett sätt att leva som hyschats ner – plötsligt fick både ord och vingar.

Vi blev synliggjorda.

På samma sätt är det när jag hör Ulf Lundell sommarprata – den första sommarprataren i år.

Alla minnen från 67 – nåja, föralldel också från 68 och 69 – kommer vällande.

Men mina minnen hör hemma i Göteborg.

Och Göteborg var med.

För som Johan Croneman -som flyttat ut från Göteborg till Stockholm – skriver i Dagens Nyheter – 22 juni – 07:

”Det fanns en period på 70-och 80-talen när Stockholm med kamratlig avund tittade på det radikala Göteborg, det sportiga Göteborg, musikscenen, teatern, de sociala experimenten….”

Så att ha upplevt 60-talet i Göteborg; det går inte av för hackor.

För att citera Ulf Lundell; 60-talet känns fortfarande så nära; till och med dom som inte var med minns 60-talet.

När Ulf Lundell sommarpratar störtar 60-talet tillbaka.

Det var Jimi Hendrix; Easy Rider; Janis Joplin; Rolling Stones; Santana, Cream, Pink Floyd…

Hela 60-talet var en all time high…

Säger Ulf Lundell när han sommarpratar… Han har rätt…

Jag minns en gång för många, många år sedan när Ulf Lundell kom till Luleå – och jag blev den som skickades ut för att intervjua honom.

Jag vet inte riktigt varför.

Den normala rutinen skulle ha varit att någon minderårig, underårig – nåja, yngre nöjesreporter- skickats ut för uppdraget.

Kanske var det just den dagen en ovanligt begåvad nyhetschef på plats – eller hade jag möjligen någon gång pratat om Ulf Lundell.

Nåja, jag gjorde min intervju – och en yngre reporter som betraktade mig som amatör i rockfacket och som också deltog vid pressmötet – gav mej efteråt sitt unga men farbroderliga erkännande.

Om denna yngre kollega bara anat; hur lite han själv egentligen visste om just 60-talet; allt han inte upplevt.

För oss som var med på 60-talet – innebär Ulf Lundell att vara hemma.

Ulf Lundell känns som en brorsa till de killar som var mina vänner eller förälskelser på 60-talet.

Jag tror att det var just dom som gjorde att jag lärde mig trivas med att umgås och känna mig hemma med en viss sorts män.

Vi lyssnade på musik, åkte till på musikfestivaler, skrev brev till varandra långa som böcker; skramlade pengar för att ha råd att gå på Que Club och lyssna på Jimi Hendrix live; skrattade i timmar, och ibland smekte vi varandras fötter…

Och nej – de män som var mina vänner – eller som ibland smekte mina fötter – var inte särskilt manschauvinistiska.

Och nej – jag var inte en extremt förtryckt omedveten kvinna – jag började redan som riktigt ung bli feministiskt medveten.

Hur skulle jag ha kunnat bli annat – uppvuxen med en ensamstående invandrad mamma som arbetade i vården i hela sitt liv – och som när hon var 47 år gammal sade upp sitt vårdjobb och tog arbete på sjön.

Jodå, jag gick minsann på grupp-8-möten.

På den tiden innebar feminismen att kvinnors kunnande skulle synliggöras – dit hörde handarbetet.

Jag kände mig lite utanför när jag gick på Grupp 8 -möten och inte hade förstått att jag borde ha haft med mig en stickning.

Särskilt alienerad kände jag mig när en intellektuell medelklasskvinna alltmedan hon stickade frenetiskt gav mig en längre föreläsning om vad det egentligen innebar att komma från arbetarklass.

Så där satt jag; flickan uppvuxen i en miljö av idel arbetarklass; och lyssnade tyst och förbryllad.

Jag försökte ta in vad hon sa – det enda hon lyckades förmedla till mig var en känsla av otillräcklighet och osäkerhet.

Så bortkommen och utanför kände jag mig aldrig med de manliga 67-orna.

Inga kommentarer ännu.

Lämna en kommentar

XHTML– Allowed tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>